Vad var det som band samman? Bandet ? Sambandet ? Samspelet ?
Kudden var fullständigt vât av nattens regnväder. Nederbörden var inte liten pâ insidan av huset vitkalkade väggar.
Under dygnets mörka timmar hade ordet samband stâtt som en neonskylt lysande i en nattsvart himmel.
Lika dunkla som himlen var tankarna. Gick inte ens att fâ ett samband mellan en tanke till en annan. Svaret mâste finnas. Men vem hade nyckeln till att öppna upp i avgrunden för att kunna fâ veta vad det var som bad samman de olika incidenterna pâ Mas Frais.
Deras ögon var tomma och helt avstängda för en enda känsla när hennes enträgna frâgor förtvivlat försökte nâ fram till den vita själens renhet.
Men efter en stormig vecka var hon snart tvungen att ge sig tillbaka till fastlandet. Biljetten gick inte att boka om och varken vädret eller sina stormiga känslor inför ett fiasko gick att göra om.
Kyrkklockan i vinbyn slog tre tunga metalliska slag. En hund skällde. Annars var allt tyst bara hjärtats oregelbundna slag hördes likt ett mullrande äskväder.
Vad är det som händer ?
Varför kan jag inte hitta sambandet mellan deras förljugna relation ?
Blixten tände hela rummet till ett vitt vasst sken. Rädslan gjorde att det gamla duntäcket drogs över ett svart kortklippt hâr.
Det fanns en dag kvar att finna svaret.
onsdag 13 oktober 2010
tisdag 12 oktober 2010
helt
Himlen var helt grâ.Inte en öppning fanns för att kunna komma in under ytan.Trötthetens hand tog en brunrandig mugg frân diskbänken.
Schäferns djupa skall skar genom tystnaden. Muggen tog sin egen bana med hjälp av tyngdkraften nâdde den inom nâgra fâ sekunder ett svart klinket golv. Skärvorna flög runt köksgolvet liksom tankarna.
Kom de tillbaka för att avsluta ärendet helt och hâllet? Djurets röst gick inte att fâ stopp pâ. Inget annat hördes i morgontimmen;Men vad hade egentligen gjort att hon stod i köket i en ljusblâ pyjamas som för länge sedan hade sett sina glänsande dagar.?
Är ocksâ min bästa tid förbi ? Ögonen gav sig till att stirra ner pâ den sönderslagna muggen; Den skulle aldrig kunna bli hel igen. Var det ett tecken pâ att sluta kämpa emot för att kunna âterställa ordningen.Helheten hade kommot och gâtt genom den vitflagade grinden âr efter âr.
Det var bara att inse att det var förbi. De trötta händerna drog sig ner mot golvet och bôrjade röra sig med ett märkligt lugn för att samla livsskärvorna som lâg utspridda; De flesta delarna hade hamnat under ett tungt bord.Precis som de sökte skydd även dâ det att inget längre var helt.
Vad är helt?
Tre tunga bankande slag pâ dörren som tydligen var hel eftersom inga händer kom in â andra sidan..
Schäferns djupa skall skar genom tystnaden. Muggen tog sin egen bana med hjälp av tyngdkraften nâdde den inom nâgra fâ sekunder ett svart klinket golv. Skärvorna flög runt köksgolvet liksom tankarna.
Kom de tillbaka för att avsluta ärendet helt och hâllet? Djurets röst gick inte att fâ stopp pâ. Inget annat hördes i morgontimmen;Men vad hade egentligen gjort att hon stod i köket i en ljusblâ pyjamas som för länge sedan hade sett sina glänsande dagar.?
Är ocksâ min bästa tid förbi ? Ögonen gav sig till att stirra ner pâ den sönderslagna muggen; Den skulle aldrig kunna bli hel igen. Var det ett tecken pâ att sluta kämpa emot för att kunna âterställa ordningen.Helheten hade kommot och gâtt genom den vitflagade grinden âr efter âr.
Det var bara att inse att det var förbi. De trötta händerna drog sig ner mot golvet och bôrjade röra sig med ett märkligt lugn för att samla livsskärvorna som lâg utspridda; De flesta delarna hade hamnat under ett tungt bord.Precis som de sökte skydd även dâ det att inget längre var helt.
Vad är helt?
Tre tunga bankande slag pâ dörren som tydligen var hel eftersom inga händer kom in â andra sidan..
måndag 11 oktober 2010
FÖRSONINSLÂGOR
Lâgorna slickade eken. Den ât mer och mer av ekens kraft. Till slut skulle det bara vara kvar en svart varm aska; Vem skulle hon ge lâgornas budskap till? Fanns det nâgon kvar i familjen Ek för att kunna föstâ budskapet ?
Berta hade passerat 100 ârs strecket. Hon var den äldsta men budskapet skulle det nâ fram eller enbart slâs bort av alla sterila instrument runt kroppen.
Under ekklabbarna lâg ett gulnat brevpapper.överskriftens sirliga bokstäver hade ännu inte nâtts av eldens obönhörliga hetta. Till min älskade J
Sorgen stramade ât hjärtklaffarna till att stâ i givvakt;De som tidigare hade dansat tango längs gatorna i Buens Aires.
Idag i ett europeiskt höstmörker hade försoningsbrevet blivit eldens dessert. Hatet kändes inte lika brinnande men känslan av att inte ha använt sig av försoningens möjligheter gjorde ont.
Nu var det försent. Imorgon skulle hans aska âterförenas med de andra ekarna i Lund.
Eldens skrek och oranga flammor bet sig tag i det gulnade brevet och bokstäverna försvann.
Kunde hon försonas med sig själv ?
Berta hade passerat 100 ârs strecket. Hon var den äldsta men budskapet skulle det nâ fram eller enbart slâs bort av alla sterila instrument runt kroppen.
Under ekklabbarna lâg ett gulnat brevpapper.överskriftens sirliga bokstäver hade ännu inte nâtts av eldens obönhörliga hetta. Till min älskade J
Sorgen stramade ât hjärtklaffarna till att stâ i givvakt;De som tidigare hade dansat tango längs gatorna i Buens Aires.
Idag i ett europeiskt höstmörker hade försoningsbrevet blivit eldens dessert. Hatet kändes inte lika brinnande men känslan av att inte ha använt sig av försoningens möjligheter gjorde ont.
Nu var det försent. Imorgon skulle hans aska âterförenas med de andra ekarna i Lund.
Eldens skrek och oranga flammor bet sig tag i det gulnade brevet och bokstäverna försvann.
Kunde hon försonas med sig själv ?
torsdag 23 september 2010
KÔRA FAST
Tågets dunkande sång fyllde Europa. Var befann sig elementet nu ?
Gråblå ôgon fôrsôkte febrilt fånga tecken att kânna igen. Blå himmel, jârnvâgsspår,grôna trâd i mângder.
Tankarna kunde inte samlas till en effektiv hôrna i huvudkontoret.
Natten hade varit mycket lång och sômnen inte speciellt djup trots att det var underkojen som gâstvânligt hade tagit emot hans lekamen.
Vid frukostbordet i restaurantvagnen hade alla fått en liten karta med destinationen och vâgen ut ur landet. Helt fel land.Det var inte hit biljetten var bestâlld. Men inget kunde gôras på grund av strejken. Varfôr måste han alltid pasera strejkernas land fôr att kunna komma hem:
Denna gång var det ânnu vârre ân vanligt. I en spansk by satt fru med hund och vântade på honom och 70 plus var det inget hit att behôva kôra 750 km extra fôr att kunna få komma hem.
Var det verkligen värt att kôra så långt fâr att behålla sitt arberte i hans ålder. Ja det var ett susande av tankar som gled på skenorna denna september morgon. Skulle han kunna vara hemma ikvâll ,eller ?
Nej han orkade absolut inte tânka tanken klar att denna natt skulle tillbringas på resande fot.
Tåget tjôt och bôrjade inbromsningen. Der var ântligen kommit fram till slutstationen i utkanten av Milano fast på tåagbiljetten stod det Narbonne.
Det var sisita gången han åkte med aouto zug igenom Europa.
Tåget hade verkligen fastnat på fel destination.
Gråblå ôgon fôrsôkte febrilt fånga tecken att kânna igen. Blå himmel, jârnvâgsspår,grôna trâd i mângder.
Tankarna kunde inte samlas till en effektiv hôrna i huvudkontoret.
Natten hade varit mycket lång och sômnen inte speciellt djup trots att det var underkojen som gâstvânligt hade tagit emot hans lekamen.
Vid frukostbordet i restaurantvagnen hade alla fått en liten karta med destinationen och vâgen ut ur landet. Helt fel land.Det var inte hit biljetten var bestâlld. Men inget kunde gôras på grund av strejken. Varfôr måste han alltid pasera strejkernas land fôr att kunna komma hem:
Denna gång var det ânnu vârre ân vanligt. I en spansk by satt fru med hund och vântade på honom och 70 plus var det inget hit att behôva kôra 750 km extra fôr att kunna få komma hem.
Var det verkligen värt att kôra så långt fâr att behålla sitt arberte i hans ålder. Ja det var ett susande av tankar som gled på skenorna denna september morgon. Skulle han kunna vara hemma ikvâll ,eller ?
Nej han orkade absolut inte tânka tanken klar att denna natt skulle tillbringas på resande fot.
Tåget tjôt och bôrjade inbromsningen. Der var ântligen kommit fram till slutstationen i utkanten av Milano fast på tåagbiljetten stod det Narbonne.
Det var sisita gången han åkte med aouto zug igenom Europa.
Tåget hade verkligen fastnat på fel destination.
måndag 13 september 2010
UPPTÂCKT
Ânnu inte upptâckt.Tâcket låg fortfarande vâl tillslutet ôver det nya.Nâr skulle det lyftas upp ?
En upptâckt var gjord.Dags att ge sig ut på vandring mot oupptâckta upplevelser. Ta med sig det bâsta av dagens situation och fôrsôka hitta pusselbiten som lyste med sin frånvaro.
Packa en luggsliten resvâska.Stânga fôr vatten och el i huset på berget och bara ge sig ut på vâg sôderut.Âr det ett riktigt beslut ? Bry dig inte. Svaret kommer fôrr eller senare.
Många pusselbitar hade upptâckts under det senaste året.Nu var det tid fôr nya.Men plôtsligt fôrlamad trôttheten upptâckarglâdjen.Ersattes med ônskan om få slå sig till ro och njuta av livet.Svårt att koncentrera sig. Âr det flykt eller utveckling ?
Det var bara hon sjâlv som kunde ge svar på frågan.Linjen var bruten med avsândaren. Var ensam i universum. ENSAM TOM ÔVERGIVEN. Skulle nya upptâcketer kunna ge en optimal kommunikation med avsândaren ?
En upptâckt var gjord.Dags att ge sig ut på vandring mot oupptâckta upplevelser. Ta med sig det bâsta av dagens situation och fôrsôka hitta pusselbiten som lyste med sin frånvaro.
Packa en luggsliten resvâska.Stânga fôr vatten och el i huset på berget och bara ge sig ut på vâg sôderut.Âr det ett riktigt beslut ? Bry dig inte. Svaret kommer fôrr eller senare.
Många pusselbitar hade upptâckts under det senaste året.Nu var det tid fôr nya.Men plôtsligt fôrlamad trôttheten upptâckarglâdjen.Ersattes med ônskan om få slå sig till ro och njuta av livet.Svårt att koncentrera sig. Âr det flykt eller utveckling ?
Det var bara hon sjâlv som kunde ge svar på frågan.Linjen var bruten med avsândaren. Var ensam i universum. ENSAM TOM ÔVERGIVEN. Skulle nya upptâcketer kunna ge en optimal kommunikation med avsândaren ?
söndag 12 september 2010
Bli bedârad
Ljudet frân Atlanten kom i en rytmisk rôrelse. Var ifrân startade vâgen egentligen ?
Hennes turkosfärgade schal skapade en levande kontrast mot det svarta kortklippta hâret.
Han hade blivit fullständigt bedârad av henne vid första ögonblicket pâ metron i Mûnchen; Pâ väg till ett flyg som skulle starta till Hamburg om en timme; Men trots stressen och rädslan att inte komma i tid tll flyget kunde han helt enkelt inte avstâ frân att sôka de nästan svarta ögonen.
Kroppen var liten och finslipad.När deras ögon hade mötts tändes ett mângfald av stjärnor i dem. De var bottenlösa.
.
Memmingen nästa skrek högtalaren. Fôrvirrat och nervôst slet han ner sina grova händer i byxfickan; Ett gammalt ganska tillknycklat visitkort blev bytet.
Dörrarna till metron slogs upp. Rusade mot öppningen och tryckte kortet i hennes hand.
Nu tre vecckor senare en höstdag i september lâg de sida vid sida pâ atlantstranden utanfôr Malaga. Bedârelsen var fortfarande ömsesidig men skulle den räcka tänkte han oroligt med 20 âr mer i sitt livsbagage
Hennes turkosfärgade schal skapade en levande kontrast mot det svarta kortklippta hâret.
Han hade blivit fullständigt bedârad av henne vid första ögonblicket pâ metron i Mûnchen; Pâ väg till ett flyg som skulle starta till Hamburg om en timme; Men trots stressen och rädslan att inte komma i tid tll flyget kunde han helt enkelt inte avstâ frân att sôka de nästan svarta ögonen.
Kroppen var liten och finslipad.När deras ögon hade mötts tändes ett mângfald av stjärnor i dem. De var bottenlösa.
.
Memmingen nästa skrek högtalaren. Fôrvirrat och nervôst slet han ner sina grova händer i byxfickan; Ett gammalt ganska tillknycklat visitkort blev bytet.
Dörrarna till metron slogs upp. Rusade mot öppningen och tryckte kortet i hennes hand.
Nu tre vecckor senare en höstdag i september lâg de sida vid sida pâ atlantstranden utanfôr Malaga. Bedârelsen var fortfarande ömsesidig men skulle den räcka tänkte han oroligt med 20 âr mer i sitt livsbagage
lördag 11 september 2010
Försvinna
Tiden hade försvunnit för att kunna utforskas.Tillbaka var endast. Ja,vad fanns egentligen kvar ? Frâgan hängde som ett fladdrande draperi i den franska natten.
Vänskapen hade försvunnit därför hon inte hade lärt sig att säga NEJ?
Alltid behaga den andra parten som var närvarande för ögonblicket.Aldrig sätta fötterna i den franska vinodlingen och sâga
- Tyvärr jag kan inte.
Nej alltid behaga och sätta sina egna önskniungar längst bak; Ett mönster hon önskade kunde försvinna lika snabbt som tramontanan kom. Men inte.Det var en ständig följeslagare coch nu hade vänskapen till Vâninnan försvunnit pga att inte kunna säga nej.
_ Shit kom det vrâlnde ut utr en mager kvinnohals samma natt som attentatet hade skett i Washington.
Washington levde hennes farbror ännu; Det var en stor upplevelse att möta honom för 34 âr sdan.Nej han mäste vara död.
Allting försvinner ur mina händer och liv just nu.
Vad kommer att finnas kvar ?
Vänskapen hade försvunnit därför hon inte hade lärt sig att säga NEJ?
Alltid behaga den andra parten som var närvarande för ögonblicket.Aldrig sätta fötterna i den franska vinodlingen och sâga
- Tyvärr jag kan inte.
Nej alltid behaga och sätta sina egna önskniungar längst bak; Ett mönster hon önskade kunde försvinna lika snabbt som tramontanan kom. Men inte.Det var en ständig följeslagare coch nu hade vänskapen till Vâninnan försvunnit pga att inte kunna säga nej.
_ Shit kom det vrâlnde ut utr en mager kvinnohals samma natt som attentatet hade skett i Washington.
Washington levde hennes farbror ännu; Det var en stor upplevelse att möta honom för 34 âr sdan.Nej han mäste vara död.
Allting försvinner ur mina händer och liv just nu.
Vad kommer att finnas kvar ?
tisdag 7 september 2010
BERÔMMA
Har beslutat mig för att ge mig själv berömmelse varje dag. Jag kallar honom sweat hart.
Han har alltid funnits i mitt liv.Men ibland har han försvunnit på en riktigt lång seglats. Jag har letat i alla mina inre hamnar men ingen sweat hart.
Nu har jag satt interpool på uppdraget att finna honom. Men jag litar inte riktigt på systemet så parallelt med detta ringde jag den franska detektivbyrån i Le Boulou. Madame Pons svarade när numret 0468 545788 susade fram i den franska telefonledningen.
- Qui.
Provade på stapplande franska förklara mitt ärende. Dessa förbannade verb som hela tiden skulle böjas korrekt.
- Voila madame, je compri
En utpustning med luften från källarmagen kom utfarande genom mina magra läppar.
Uppdrag sweat harts återkomst var satt i rörelse.
Jag fick några frågor som jag skulle tänka över till nästa dag och komma in på kontoret som låg mitt emot turistbyrån.
- När såg du sist sweat hart ?
- Hade ni några problem med varandra ?
- Har sweat hart tidigare bara blivit borta ?
- När och hur var återkomsten i så fall ?
Kinde jag se en röd tråd ?
Vem skulle komma först till målet ? Madame Pons eller Interpool ?
När såg jag honom egentligen sist ? Kom ihåg att vi hade träffats flera gånger på Nyropsgade i Köpenhamn. Han kom ofta till kontoret med en pigg norsk kvinna. Hon bar alltid en enorm svart väska som var fylld med beröm.
Men en sommardag i juni kom där inga fler svart väskor tillsammans med sweat hart och en kort tid därefter slutade han också att komma.
En del personer hade kortvarigt intagit hans plats. Men de kunde inte leva upp till hans nivå. Eller var det så att jag inte vågade släppa in dem innanför min fasa? Inte våga ge uttryck för de innersta önskningarna?
Ett Ikea glas fylldes med nypressad apelsinljus och frågeformuläret utfylldes från madame Pons på en solvarm terass i Le Boulou.
Han har alltid funnits i mitt liv.Men ibland har han försvunnit på en riktigt lång seglats. Jag har letat i alla mina inre hamnar men ingen sweat hart.
Nu har jag satt interpool på uppdraget att finna honom. Men jag litar inte riktigt på systemet så parallelt med detta ringde jag den franska detektivbyrån i Le Boulou. Madame Pons svarade när numret 0468 545788 susade fram i den franska telefonledningen.
- Qui.
Provade på stapplande franska förklara mitt ärende. Dessa förbannade verb som hela tiden skulle böjas korrekt.
- Voila madame, je compri
En utpustning med luften från källarmagen kom utfarande genom mina magra läppar.
Uppdrag sweat harts återkomst var satt i rörelse.
Jag fick några frågor som jag skulle tänka över till nästa dag och komma in på kontoret som låg mitt emot turistbyrån.
- När såg du sist sweat hart ?
- Hade ni några problem med varandra ?
- Har sweat hart tidigare bara blivit borta ?
- När och hur var återkomsten i så fall ?
Kinde jag se en röd tråd ?
Vem skulle komma först till målet ? Madame Pons eller Interpool ?
När såg jag honom egentligen sist ? Kom ihåg att vi hade träffats flera gånger på Nyropsgade i Köpenhamn. Han kom ofta till kontoret med en pigg norsk kvinna. Hon bar alltid en enorm svart väska som var fylld med beröm.
Men en sommardag i juni kom där inga fler svart väskor tillsammans med sweat hart och en kort tid därefter slutade han också att komma.
En del personer hade kortvarigt intagit hans plats. Men de kunde inte leva upp till hans nivå. Eller var det så att jag inte vågade släppa in dem innanför min fasa? Inte våga ge uttryck för de innersta önskningarna?
Ett Ikea glas fylldes med nypressad apelsinljus och frågeformuläret utfylldes från madame Pons på en solvarm terass i Le Boulou.
måndag 6 september 2010
MÔRDARE PÅ HEMBESÖK
Männen hade lämnat byn i gryningen med förväntansfulla tankar.Nu rasslade björklöven i höstskymningen. Dagen hade varit lång.
Hemma i byn väntade kvinnorna och barnen. De två äldsta männen som inte hade mycket kraft till jakt var kvar att beskydda dem.
Ljudlöst kom hjorten hoppande fram mot bäcke.:Tor stod blickstilla bakom björkstammen och följde djurets rörelser. Vintern var på intågande och förråden måste fyllas på. Sakta med stor beslutsamhet la han pilen in i bågen. Fôr ett kort ögonblick möttes deras ögon.
- Jag vill inte skjuta dig men måste. Vi har allt för lite att äta.
Pilem gick i vandring:Nådde sitt mål. Benen vek sig på djuret och dödsryckningen kom.
Två hjortar ett vildsvin och fem kaniner hade mött döden.
Jag är en mördare tänkte Tor i sitt inre. Men de andra mânnen förväntade att även han deltog i jakten.
Han försökte förtränga sina tungsinta tanker med att låta dem gå över till minnet av Eulalia: Hennes ögon de blåaste av allt blatt.Det gyllene långa håret. Inatt skulle han åter få känna hennes doft och värme.
Ett dånande som lät som jordens undergång delade luften i bitar. Gruppen drog snabbt in sina hästar i lövskogen men ljudet av dånet tog en annan riktning. De vänatde oroligt. Hästarna flyttade sina hovar med ryckiga ben.
Pa en given signal av Ingolf sattes djuren i rörelse. Tröttheten och nervositeten hade satt sina spår. De långtade hem till byn där kvinnorna väntade vid elden.
Efter en timme anade de konturerna av hyddorna. Ingen eld.Inga barnskrik:Inga röster. Oroligt satte Ingolf hingsten i galopp. Byn såg övergiven ut. Han spejade föräaves runt. En fågel skriker. På en given signal stegrar sig hingsten och gnäggar gällt.Ingolf ser ner på en röd matta:Förstår först inte vad som har skett.
Han vrålar ut sin smärta när hans händer når kopparpilens spets. Mördaren har lämnat sitt signum och som en trans märker han de andra männen komma ridande.
Någon kom hem före dem.
Björklöven raade i höstskymningen. Hästarna frustade . Han höll in tyglarna
Hemma i byn väntade kvinnorna och barnen. De två äldsta männen som inte hade mycket kraft till jakt var kvar att beskydda dem.
Ljudlöst kom hjorten hoppande fram mot bäcke.:Tor stod blickstilla bakom björkstammen och följde djurets rörelser. Vintern var på intågande och förråden måste fyllas på. Sakta med stor beslutsamhet la han pilen in i bågen. Fôr ett kort ögonblick möttes deras ögon.
- Jag vill inte skjuta dig men måste. Vi har allt för lite att äta.
Pilem gick i vandring:Nådde sitt mål. Benen vek sig på djuret och dödsryckningen kom.
Två hjortar ett vildsvin och fem kaniner hade mött döden.
Jag är en mördare tänkte Tor i sitt inre. Men de andra mânnen förväntade att även han deltog i jakten.
Han försökte förtränga sina tungsinta tanker med att låta dem gå över till minnet av Eulalia: Hennes ögon de blåaste av allt blatt.Det gyllene långa håret. Inatt skulle han åter få känna hennes doft och värme.
Ett dånande som lät som jordens undergång delade luften i bitar. Gruppen drog snabbt in sina hästar i lövskogen men ljudet av dånet tog en annan riktning. De vänatde oroligt. Hästarna flyttade sina hovar med ryckiga ben.
Pa en given signal av Ingolf sattes djuren i rörelse. Tröttheten och nervositeten hade satt sina spår. De långtade hem till byn där kvinnorna väntade vid elden.
Efter en timme anade de konturerna av hyddorna. Ingen eld.Inga barnskrik:Inga röster. Oroligt satte Ingolf hingsten i galopp. Byn såg övergiven ut. Han spejade föräaves runt. En fågel skriker. På en given signal stegrar sig hingsten och gnäggar gällt.Ingolf ser ner på en röd matta:Förstår först inte vad som har skett.
Han vrålar ut sin smärta när hans händer når kopparpilens spets. Mördaren har lämnat sitt signum och som en trans märker han de andra männen komma ridande.
Någon kom hem före dem.
Björklöven raade i höstskymningen. Hästarna frustade . Han höll in tyglarna
onsdag 1 september 2010
DAGSDRÔMMEN OM ATT HÅLLA IHOP
Hålla ihop var budskapet som droppade ut ur en mun fylld med vita tänder.Proceduren upprepades.Orden gjorde entre i en franska bistron.
De satt i den gamla Renault 21 med titeln veteran. 7 sittplatser men denna eftermiddag då temperaturen hade krupit över fyrtiograder var de ensamma.
- Jag vill gärna bjuda dig på en kopp kaffe på en äkta fransk bistro.Den ligger här uppe i hörnet av rue de la placette.
Förväntatsfullt hade de parkerat bilen och gått de 50 meter upp till bistro Ambiance i Sigean. Glädjen gav kraft till stegen trots hettan. Bistron var sig lik med sin tre meter långa granitskiva i svart och ettt jügend tak dekorerade med vinguden i grönt. Men vad hade hänt ? De vackra gamla järnborden och stolarna hade gått i upplösning. Ny trendig stil med röda skinnstolar och vita fyrkantiga bord var.
Gräsligt skrek de båda i munnen på varandra.
-Deux cafe au lait SVP.
Beställningen blev snabbt expedierad.
Så började hans ord som inte kunde tolkas på annat sätt än att han ville hålla ihop mera intimt.
-Helt fel inredning
.
-Vi kastar ut den och ställer in äkta franska gamla bistromöbler.
- Vi finner några driftiga personer som har den rätta känslan för att kunna driva en fransk bistro. Självklart måste vi finnas här och komplettera med marknadsföring m.m.
- Det kommer att bli ett kanonställe som drar massor med folk eftersom vi kommer att fransk musik med Brel .
Hans blå ögon formligen kastade ivern på bordet och de studsade rakt in drömmen. En himmelsblå cardigan förstärkte glöden i ögonen.
Hennes misstänksamhet avtoga allt eftersom de franska sommarmånaderna förflöt. Var stunden inne för att .......................
Den franska ordkoncerten ökade hoppet om att äntligen ha funnit livshamnen och livets kapten. Ordet VI var betydelsefullt.
- Vi har inte pengarna nu.Men det hinner vi få innan den blir till salu om ett år.Då köper VI bistro Ambiance.
Hans strålande ögon och varma inbjudande leemde fick hjärtats drömmar till att fullkomligt elda upp kroppsvärmen.
Skulle de kunna kasta loss och ge sig ut på ännu en seglats på franska vågor med sina trasiga livsresväskor. Hamnen skulle bli bistro Ambiance i Sigean.
Men här satt hon nu en vecka senare i skymningen ensam på ramblan i Figueres med ett tomt vinglas .Det enda minnet som återstod var hans rosa bomullströja inköp under drömmarnas dag om att hålla ihop. Men den låg väl begravd nere i väskan under bordet.
- Un vino tinto por favor.
Tårqarna spädde ut den r¨da drycken.Det var väl lika bra det
-
De satt i den gamla Renault 21 med titeln veteran. 7 sittplatser men denna eftermiddag då temperaturen hade krupit över fyrtiograder var de ensamma.
- Jag vill gärna bjuda dig på en kopp kaffe på en äkta fransk bistro.Den ligger här uppe i hörnet av rue de la placette.
Förväntatsfullt hade de parkerat bilen och gått de 50 meter upp till bistro Ambiance i Sigean. Glädjen gav kraft till stegen trots hettan. Bistron var sig lik med sin tre meter långa granitskiva i svart och ettt jügend tak dekorerade med vinguden i grönt. Men vad hade hänt ? De vackra gamla järnborden och stolarna hade gått i upplösning. Ny trendig stil med röda skinnstolar och vita fyrkantiga bord var.
Gräsligt skrek de båda i munnen på varandra.
-Deux cafe au lait SVP.
Beställningen blev snabbt expedierad.
Så började hans ord som inte kunde tolkas på annat sätt än att han ville hålla ihop mera intimt.
-Helt fel inredning
.
-Vi kastar ut den och ställer in äkta franska gamla bistromöbler.
- Vi finner några driftiga personer som har den rätta känslan för att kunna driva en fransk bistro. Självklart måste vi finnas här och komplettera med marknadsföring m.m.
- Det kommer att bli ett kanonställe som drar massor med folk eftersom vi kommer att fransk musik med Brel .
Hans blå ögon formligen kastade ivern på bordet och de studsade rakt in drömmen. En himmelsblå cardigan förstärkte glöden i ögonen.
Hennes misstänksamhet avtoga allt eftersom de franska sommarmånaderna förflöt. Var stunden inne för att .......................
Den franska ordkoncerten ökade hoppet om att äntligen ha funnit livshamnen och livets kapten. Ordet VI var betydelsefullt.
- Vi har inte pengarna nu.Men det hinner vi få innan den blir till salu om ett år.Då köper VI bistro Ambiance.
Hans strålande ögon och varma inbjudande leemde fick hjärtats drömmar till att fullkomligt elda upp kroppsvärmen.
Skulle de kunna kasta loss och ge sig ut på ännu en seglats på franska vågor med sina trasiga livsresväskor. Hamnen skulle bli bistro Ambiance i Sigean.
Men här satt hon nu en vecka senare i skymningen ensam på ramblan i Figueres med ett tomt vinglas .Det enda minnet som återstod var hans rosa bomullströja inköp under drömmarnas dag om att hålla ihop. Men den låg väl begravd nere i väskan under bordet.
- Un vino tinto por favor.
Tårqarna spädde ut den r¨da drycken.Det var väl lika bra det
-
söndag 9 maj 2010
2010 129 STàLBAD
Medvetna steg lângs stalbron ôver floden Tet som denna vinter hade fâtt sin nâring i ôverflôd. Vattnet porlade i takt med stegen.
Papperslappen lâg hârt pressat mellan inkôpslistan och passet i byxfickan.
Är detta verkligen ett korrekt beslut?
Men du kan inte gôra nâgot annat hade bykvinnorna sagt med ackomanjemang av mumlande ljud av âskan i bakgrunden.
Râdslan slog stâlpinnar runt tankeverksamheten fôr att förhindra argumentationen.
Jag stâr inte ut lângre. Klarar inte att varje minut konfronteras med frâgestâllningen,Skall skall inte.
Beslutet blev taget igâr nere vid bybrunnen dâr kvinnorna samlades för att diskutera sitt väl och ve.
Marise hade tydligt visat sitt ogillande mot att hon aldrig tog till handling.
Du gâr bara in pâ tabacen och ber om ett frimärke till stâlverket.
Postkassôrskan kommer att förstâ dig galant. De flesta av oss har handlat av henne i flera âr.Titta pâ oss. Vi kommer ännu till brunnen och hämtar vatten varje kväll klockan sex.
Du fâr en grâmassa som du rör ut i varmt vatten . Det är viktigt att hela kroppen blir insmetad frân huvud till fot. Annars ger det inte den effekten du vill ha.
Attan nu hade hon passerat apoteket pâ impass des mimosa.
Skall jag lâta bli?
Nej jag kan inte komma till Canohes ikvall utan att ha gjort reningen.
Det sista Marise sa igâr var att ett bad med stâlpulvret gör att du kommer att ................
Bakdörren till apoteket stod öpet pâ halvglänt precis som de hade sagt.
En nervös mager hand men fast i slaget nâdde stâlet pâ handtaget.
Papperslappen lâg hârt pressat mellan inkôpslistan och passet i byxfickan.
Är detta verkligen ett korrekt beslut?
Men du kan inte gôra nâgot annat hade bykvinnorna sagt med ackomanjemang av mumlande ljud av âskan i bakgrunden.
Râdslan slog stâlpinnar runt tankeverksamheten fôr att förhindra argumentationen.
Jag stâr inte ut lângre. Klarar inte att varje minut konfronteras med frâgestâllningen,Skall skall inte.
Beslutet blev taget igâr nere vid bybrunnen dâr kvinnorna samlades för att diskutera sitt väl och ve.
Marise hade tydligt visat sitt ogillande mot att hon aldrig tog till handling.
Du gâr bara in pâ tabacen och ber om ett frimärke till stâlverket.
Postkassôrskan kommer att förstâ dig galant. De flesta av oss har handlat av henne i flera âr.Titta pâ oss. Vi kommer ännu till brunnen och hämtar vatten varje kväll klockan sex.
Du fâr en grâmassa som du rör ut i varmt vatten . Det är viktigt att hela kroppen blir insmetad frân huvud till fot. Annars ger det inte den effekten du vill ha.
Attan nu hade hon passerat apoteket pâ impass des mimosa.
Skall jag lâta bli?
Nej jag kan inte komma till Canohes ikvall utan att ha gjort reningen.
Det sista Marise sa igâr var att ett bad med stâlpulvret gör att du kommer att ................
Bakdörren till apoteket stod öpet pâ halvglänt precis som de hade sagt.
En nervös mager hand men fast i slaget nâdde stâlet pâ handtaget.
lördag 8 maj 2010
2010:128 STICKA UT
Allting sticket ut fran rue de la placette.Spisen star pa gatan;Blomsterkrukorna star i lang rad utanfôr huset. Barnen springer halvnakna pa gatan;
_ Qui
Mânnens rôster ekar genom den smala trappgatan;Inte en bil kan passera utan hâr pa rue de la placette maste fôtterna anvândas;
Nyfiket fôrsôker hon varje gang smygtitta in genom fônstren.
En ensamstande papp amed tre franska sma barn; Men glôm inte den svarta katten som ligger pa muren varje dag och lapar sol;
Det har blivit en annan atmosfâr pa gatan sedan smabarnspappan flyttade in. Ljudstyrkan har ôkat och mângden av leksaket och ljud har verkligen fôrândrats;
Ja de sticker verkligen ut fran den andra befolkningen lângs gatan; Men det behôver inte vara nagot fel med det. Det krâver bara att vi andra lâr oss anpassa oss till de nya ljuden ^garan. Inte alltid sa enkelt.
Vi bor i den gamla bydelen som sâkert âr mer ân 1000 ar;
En god vân kallade murarna fôr en del av Konstantinopel. Ja varfôr inte. Den gamla romerska vâgen via dolomote skâr rakrt igenom byn;Hela byn dryper av gammalgenuin historia. Mycket spânnande.
Kanske âr det sa att det âr hon som sticker ut med sitt skandinaviska pabra mitt i allt detta genuina;
Egentligen âr orden sticka ut helt fel; Fôr om man gar till den grupp av personer som har samma vâderingar och livsstil sa sticker man inte ut:Det hânder bara iom man gar utanfôr den egna gruppen.
Men det maste man gôra. Det âr berikande fôr en sjâlv men ocksa omgivningen;
Solen gor ner ôver de franska backarna i CORBERES OCH DET ÄR DAGS ATT DRA SIG INNANFÖR DE TJOCKA MURARNASsOM DE ANDRA I BYN HAR GJORT.
_ Qui
Mânnens rôster ekar genom den smala trappgatan;Inte en bil kan passera utan hâr pa rue de la placette maste fôtterna anvândas;
Nyfiket fôrsôker hon varje gang smygtitta in genom fônstren.
En ensamstande papp amed tre franska sma barn; Men glôm inte den svarta katten som ligger pa muren varje dag och lapar sol;
Det har blivit en annan atmosfâr pa gatan sedan smabarnspappan flyttade in. Ljudstyrkan har ôkat och mângden av leksaket och ljud har verkligen fôrândrats;
Ja de sticker verkligen ut fran den andra befolkningen lângs gatan; Men det behôver inte vara nagot fel med det. Det krâver bara att vi andra lâr oss anpassa oss till de nya ljuden ^garan. Inte alltid sa enkelt.
Vi bor i den gamla bydelen som sâkert âr mer ân 1000 ar;
En god vân kallade murarna fôr en del av Konstantinopel. Ja varfôr inte. Den gamla romerska vâgen via dolomote skâr rakrt igenom byn;Hela byn dryper av gammalgenuin historia. Mycket spânnande.
Kanske âr det sa att det âr hon som sticker ut med sitt skandinaviska pabra mitt i allt detta genuina;
Egentligen âr orden sticka ut helt fel; Fôr om man gar till den grupp av personer som har samma vâderingar och livsstil sa sticker man inte ut:Det hânder bara iom man gar utanfôr den egna gruppen.
Men det maste man gôra. Det âr berikande fôr en sjâlv men ocksa omgivningen;
Solen gor ner ôver de franska backarna i CORBERES OCH DET ÄR DAGS ATT DRA SIG INNANFÖR DE TJOCKA MURARNASsOM DE ANDRA I BYN HAR GJORT.
fredag 7 maj 2010
2010 127 RALJERA.
Galant lag den nya skinnvâskan ôver axlarna och slog takten allt eftersom sandalerna môtte den skanska myllan.Fôrsôkte febrilt ôka hastigheten pa skorna. Det gav en svikt i hastigheten och rôrelsen maste pa nytt ândras.
Solen stekte fran en molnfri himmel;Vattenflaskan nârmade sig ett avsked;
_ Det maste ga
Igar kvâll efter middagen nâr de satt och smapratade hade han satt i gang jakten med de raljerande orde.
Du âr en bortsk^md storstadsbrud som inte ens skulle klara av att ta dig ner fran Chartreuses till byn i siestan.
Kan jag inte: Vânta bara till imorgon eftermiddag sa har du fullstândigt gett upp den tonen till mig fôr evigt..
De sista orden kom med en ôvertygelse som inte riktigt hade natt botten i hennes hjârna.
Det gjorde den d$aremot i gassande sol och en tom vattenflaska i en nyinkôpt brun skinnvâska.
Varfôr hqde hon inte ens tagit bekvâma skor pa sig:
Hur dum far man vara
De var lika skyldiga i sitt raljerande:Fanigt;
Langsamt kom handen att glida innanfôr lâdret och en illgrôn mobil lag och sprattlade i hennes hand.
Bestâmt slogs det invanda numret innan angern skulle ta henne i besittning;
Vill du komma och hâmta mig NU . Jag âr nâstan framme;. Men jag har redan vuxit ur vart raljerande projekt.
Stâllde sig fôr att vânta pa en vit volvo
Solen stekte fran en molnfri himmel;Vattenflaskan nârmade sig ett avsked;
_ Det maste ga
Igar kvâll efter middagen nâr de satt och smapratade hade han satt i gang jakten med de raljerande orde.
Du âr en bortsk^md storstadsbrud som inte ens skulle klara av att ta dig ner fran Chartreuses till byn i siestan.
Kan jag inte: Vânta bara till imorgon eftermiddag sa har du fullstândigt gett upp den tonen till mig fôr evigt..
De sista orden kom med en ôvertygelse som inte riktigt hade natt botten i hennes hjârna.
Det gjorde den d$aremot i gassande sol och en tom vattenflaska i en nyinkôpt brun skinnvâska.
Varfôr hqde hon inte ens tagit bekvâma skor pa sig:
Hur dum far man vara
De var lika skyldiga i sitt raljerande:Fanigt;
Langsamt kom handen att glida innanfôr lâdret och en illgrôn mobil lag och sprattlade i hennes hand.
Bestâmt slogs det invanda numret innan angern skulle ta henne i besittning;
Vill du komma och hâmta mig NU . Jag âr nâstan framme;. Men jag har redan vuxit ur vart raljerande projekt.
Stâllde sig fôr att vânta pa en vit volvo
onsdag 5 maj 2010
2010.125 syskonkärlek
Tårarna följde mjukt hudent och de reste ljudlöst längs ett blekt barnansikte.Hans små barnhänder låg knutna som stenar i de slitna byxorna fast de kändes tunga som kvarnstenar.De kunde inte ligga stilla i fickan utan fortsatte att arbeta precis som kvarnstenar.
Solen stack fram ur en grå morgonhimmel. Långt borta hördes majgöken. Instinktivt lokaliserade han att den kom från söder. Inget gott tecken hade mor alltid sagt.
- Södergök är döder gök.
Skulle hon klara detta ?
- Flytta dig pojkvasker.Stå inte här och häng. Rösten kom från en tjock hals och ett ansikte med mörka lite fientliga ögon.
- Det är dags att du tar din hacka och ger dig ut i betraden.
- Seså,sätt fart.
-Men var är Lina pep han fram.
- Det är inte ditt bekymmer. Hon måste också göra sitt dagsverke på Strögård.
Ingemar höjde sina oroligaögon och såg de andra barnen stå klara med sina hackor för att börja hacka betor på Strögård.
Om han ändå kunde prata med förmannen och be honom att få göra Linas rader också. Hon skulle aldrig klara detta hårda arbete. Tänk om mor får rätt med södergöken och att Ingemar får gå ensam hem efter dagsverket.
Solen stack fram ur en grå morgonhimmel. Långt borta hördes majgöken. Instinktivt lokaliserade han att den kom från söder. Inget gott tecken hade mor alltid sagt.
- Södergök är döder gök.
Skulle hon klara detta ?
- Flytta dig pojkvasker.Stå inte här och häng. Rösten kom från en tjock hals och ett ansikte med mörka lite fientliga ögon.
- Det är dags att du tar din hacka och ger dig ut i betraden.
- Seså,sätt fart.
-Men var är Lina pep han fram.
- Det är inte ditt bekymmer. Hon måste också göra sitt dagsverke på Strögård.
Ingemar höjde sina oroligaögon och såg de andra barnen stå klara med sina hackor för att börja hacka betor på Strögård.
Om han ändå kunde prata med förmannen och be honom att få göra Linas rader också. Hon skulle aldrig klara detta hårda arbete. Tänk om mor får rätt med södergöken och att Ingemar får gå ensam hem efter dagsverket.
onsdag 28 april 2010
utmaning 29 april 2010 SKAM
Väggarna var vitkalkade och längs takkanten öppnade muren sig och vit salpeter läckte ut varje fuktig natt. Denna vrå var den enda plats i huset där han kunde få tänka sina egna tankar utan att någon bröt in i tankarnas vandringar.
Märkligt att de inte förstod att situationerna skapades för att just kunna få stå här i hörnet av de underbara murarna och tala timme efter timme.
Ibland forsade orden ut högt och rusade runt på kala väggar.Men diskussionen kunde också ske helt i tystnaden.
_ Varför är jag inte som de andra ?
-Vad gör jag för fel ?
- Vem vill ha en sådan som mig ?
Den sista meningen kom utfarande som ett vulkanutbrott. Något blött lite strävt nådde hans brunbrända barnhy.
Venga hade tyst kommit fram under matbordet.Saktade slickade den gamla tiken bort tårarna från den spanske pojkens kinder.
Varför skulle han behöva ha skamkänslor att han inte ville arbeta som de andra pojkarna i vinfälten utan heller ville stå i skamvrån och tänka ut vemodiga dikter.
Märkligt att de inte förstod att situationerna skapades för att just kunna få stå här i hörnet av de underbara murarna och tala timme efter timme.
Ibland forsade orden ut högt och rusade runt på kala väggar.Men diskussionen kunde också ske helt i tystnaden.
_ Varför är jag inte som de andra ?
-Vad gör jag för fel ?
- Vem vill ha en sådan som mig ?
Den sista meningen kom utfarande som ett vulkanutbrott. Något blött lite strävt nådde hans brunbrända barnhy.
Venga hade tyst kommit fram under matbordet.Saktade slickade den gamla tiken bort tårarna från den spanske pojkens kinder.
Varför skulle han behöva ha skamkänslor att han inte ville arbeta som de andra pojkarna i vinfälten utan heller ville stå i skamvrån och tänka ut vemodiga dikter.
tisdag 27 april 2010
2010:117 saknaden av bekräftelse
Regndropparna föll i en jämn ström mot det halvöppna fönstret.Rytmen skänkte lugn till den oroliga magra kroppen denna sommarnatt i Varpsjö.
Ett långt vågigt hår vilade mot ett vitt örngott i en enkel tältsäng.Otåligt gjorde kroppen nattlig gymnastik både innanför huden och utanför.
- Varför ville du inte följa med mig till Varpsjö ?
Munnens melodi spelade ett ostämt stycke musik. Kändes som om det bara var den högra handen som användes på pianot.
- Varför köpte jag ett hus i den svenska fjällvärlden ?
- Vad ville jag med detta ?
Hjärnan var fullständigt blank och gav inte en enda gensvar för att kunna lösa gåtan.
Rota längre ner i det förflutna sa regndropparna.Det finns ett svar men du kanske inte vill ha fram ljust de orden i en norrländsk natt ?
En vindpust skakade fönsterrutan.Var det en bekräftelse på att svaret fanns på livets botten ?
Nattens timmar vandrade förbi. Fast vem kunde veta att det skulle vara natt. Sommarens ljusa tid var i sitt esse.
Hon slumrade till . I stadiet mellan vakenhet och sömn såg hon orden skrivna på en griffeltavla. DU SAKNADE HANS BEKRÄTFELSE PÅ ATT DUGA
Ett långt vågigt hår vilade mot ett vitt örngott i en enkel tältsäng.Otåligt gjorde kroppen nattlig gymnastik både innanför huden och utanför.
- Varför ville du inte följa med mig till Varpsjö ?
Munnens melodi spelade ett ostämt stycke musik. Kändes som om det bara var den högra handen som användes på pianot.
- Varför köpte jag ett hus i den svenska fjällvärlden ?
- Vad ville jag med detta ?
Hjärnan var fullständigt blank och gav inte en enda gensvar för att kunna lösa gåtan.
Rota längre ner i det förflutna sa regndropparna.Det finns ett svar men du kanske inte vill ha fram ljust de orden i en norrländsk natt ?
En vindpust skakade fönsterrutan.Var det en bekräftelse på att svaret fanns på livets botten ?
Nattens timmar vandrade förbi. Fast vem kunde veta att det skulle vara natt. Sommarens ljusa tid var i sitt esse.
Hon slumrade till . I stadiet mellan vakenhet och sömn såg hon orden skrivna på en griffeltavla. DU SAKNADE HANS BEKRÄTFELSE PÅ ATT DUGA
söndag 21 februari 2010
utmaning 2010:52 PORTAD
En svart järngrind kantad med vassa liljor portade vidare aktiviteter.
En nyckel saknades för att på nytt komma ut från området. Vinden tjöt utanför fönstren och gav en känsla av kommande fara.
- Jag har själv satt mig i denna situation men den var absolut inte planerad att bli så allvarlig.
Tunga steg tog sandalerna till grinden. Två meter hög och den bjöd inte på någon möjlighet att kunna komma runt om. Grinden var i gott kamratskap med en vit mur.
Instängd. Instängd.
Vemodigt återvände fötterna till huset.Vinden fångade morgonrocken.Ja den nästan klädde av henne denna natt. Vad spelade det för roll om någon såg den bara huden. Det gick ju inte. Muren var allt för hög för den insynen.
Kylskåpsdörren öppnades med en väderbiten hand. Resultatet var lika magert som handen.En dagsranson till livet.
- Jag kommer att dö. Ingen vet att jag befinner mig här.Jag kan lika gärna dö mätt som hungrig.
Sallad tomat och gurka och en liten bit roquefordost kom fram på en tallrik. En skvätt rödvin fanns kvar i karaffen men den försvann snabbt ner genom halsen .
Telefonsignalen skar genom nattens mörker.
- Hallo, Hallo
- Förlåt att jag ringer mitt i natten men här i Newyork har de precis beslutat att din bok skall filmas. Du har inte blivit portad från Newyork films.
Tack och lov det var bara en mardröm som nu snabbt byttes ut mot lycka eftersom nyckeln kom med telefonsamtalet.
Nu kan jag komma ut igen genom den svarta järngrinden.
En nyckel saknades för att på nytt komma ut från området. Vinden tjöt utanför fönstren och gav en känsla av kommande fara.
- Jag har själv satt mig i denna situation men den var absolut inte planerad att bli så allvarlig.
Tunga steg tog sandalerna till grinden. Två meter hög och den bjöd inte på någon möjlighet att kunna komma runt om. Grinden var i gott kamratskap med en vit mur.
Instängd. Instängd.
Vemodigt återvände fötterna till huset.Vinden fångade morgonrocken.Ja den nästan klädde av henne denna natt. Vad spelade det för roll om någon såg den bara huden. Det gick ju inte. Muren var allt för hög för den insynen.
Kylskåpsdörren öppnades med en väderbiten hand. Resultatet var lika magert som handen.En dagsranson till livet.
- Jag kommer att dö. Ingen vet att jag befinner mig här.Jag kan lika gärna dö mätt som hungrig.
Sallad tomat och gurka och en liten bit roquefordost kom fram på en tallrik. En skvätt rödvin fanns kvar i karaffen men den försvann snabbt ner genom halsen .
Telefonsignalen skar genom nattens mörker.
- Hallo, Hallo
- Förlåt att jag ringer mitt i natten men här i Newyork har de precis beslutat att din bok skall filmas. Du har inte blivit portad från Newyork films.
Tack och lov det var bara en mardröm som nu snabbt byttes ut mot lycka eftersom nyckeln kom med telefonsamtalet.
Nu kan jag komma ut igen genom den svarta järngrinden.
lördag 30 januari 2010
2010:31 TRÄFFA RÄTT
Oron brände ner tankarna till en obefintlighet. Var det igår jag skulle ha varit på flygplatsen? Men May hade sagt att ett telefonsamtal skulle komma för att ge besked.
Visserligen hade telefonen blinkat i timmar att det fanns ett meddelande.Men jag kan fortfarande inte avlyssna den.
Tänk om May hade varit tvungen att övernatta på flygplatsen pga av mig.Upptäckte först idag att det var den 31 januari och inte 30.
Försökte tänka alla möjliga logiska tankar. Men den malande oron ville inte riktigt ge med sig. Den växte och växte och ingen hjälp kom.Solen var för långt borta och värmen i huset på upphällning.
Ytterligare beslut skulle avgöras under förmiddagen.
- Men jag kan inte tänka klart.Går inte att träffa rätt i alla beslutsmöjligheterna.Jag måste ändå fatta detta viktiga beslut och hoppas på att det blir det riktiga.
Men för att träffa rätt måste jag veta vad jag vill uppnå och just nu är livsantennen avstängd. Hur kan jag koppla in den igen?
-Byt tankegång hade väninnan sagt i telefonen igårkväll.
Enkelt recept att ta fram ur byrålådan.Handlingen att följa det mer komplicerad.
Hade en önskan att bara dra sig undan och inte ha några måsten eller beslut som måste tas. Kom ihåg att någon hade sagt att det är bättre att fatta ett felaktigt beslut än att inte ta ställning. Men det var konsekvenserna för beslutet som oroade henne.
Telefonen ringde sin melodi i hallen.
- Hej det är May. Bussen väntade på mig på flygplatsen igår. Tack för att du var så hygglig och var stand by om ifall att den inte väntade på mig.
- Oh, det var ingetting ljög jag. Tack och lov att trots att jag inte träffade rätt i datumet blev det ingen katastrof för väninnan.
Men om två timmar skulle han komma.
Vad skall jag svara ? Ja eller nej ?
Vet verkligen inte vad som är rätt eller fel. Gör en konsekvensanalys.Urtrist ord.Skriv ner plus och minus med beslutet lät mera hoppfullt.
Ett tomt block åkte fram med tramontans hastighet på soffbordet och vägen fram till beslutet var påbörjat.
Visserligen hade telefonen blinkat i timmar att det fanns ett meddelande.Men jag kan fortfarande inte avlyssna den.
Tänk om May hade varit tvungen att övernatta på flygplatsen pga av mig.Upptäckte först idag att det var den 31 januari och inte 30.
Försökte tänka alla möjliga logiska tankar. Men den malande oron ville inte riktigt ge med sig. Den växte och växte och ingen hjälp kom.Solen var för långt borta och värmen i huset på upphällning.
Ytterligare beslut skulle avgöras under förmiddagen.
- Men jag kan inte tänka klart.Går inte att träffa rätt i alla beslutsmöjligheterna.Jag måste ändå fatta detta viktiga beslut och hoppas på att det blir det riktiga.
Men för att träffa rätt måste jag veta vad jag vill uppnå och just nu är livsantennen avstängd. Hur kan jag koppla in den igen?
-Byt tankegång hade väninnan sagt i telefonen igårkväll.
Enkelt recept att ta fram ur byrålådan.Handlingen att följa det mer komplicerad.
Hade en önskan att bara dra sig undan och inte ha några måsten eller beslut som måste tas. Kom ihåg att någon hade sagt att det är bättre att fatta ett felaktigt beslut än att inte ta ställning. Men det var konsekvenserna för beslutet som oroade henne.
Telefonen ringde sin melodi i hallen.
- Hej det är May. Bussen väntade på mig på flygplatsen igår. Tack för att du var så hygglig och var stand by om ifall att den inte väntade på mig.
- Oh, det var ingetting ljög jag. Tack och lov att trots att jag inte träffade rätt i datumet blev det ingen katastrof för väninnan.
Men om två timmar skulle han komma.
Vad skall jag svara ? Ja eller nej ?
Vet verkligen inte vad som är rätt eller fel. Gör en konsekvensanalys.Urtrist ord.Skriv ner plus och minus med beslutet lät mera hoppfullt.
Ett tomt block åkte fram med tramontans hastighet på soffbordet och vägen fram till beslutet var påbörjat.
måndag 18 januari 2010
2010:18 HALKA EFTER
ETT KONDITORI PÅ AVVÄGAR
Vinden bet i karossen. Ja,den virvlade runt hela bilen och stundtals kändes det som om naturkraften skulle få makten över hjärnans önskan.
Dimman hade lagt sig i maskopi med vinden denna oktoberkväll i Kristianstad.
- Var skulle hon svänga av till Nya Boulevarden. Passerade den ena gatan efter den andra.Här fanns än idag ett system. Varannan gata var enkelriktad. Men vad hjälpte det. Ångrade sig enormt att inte hängt med i den tekniska utvecklingen och skaffat sig en GPS.
- Varför i hela fridens namn skall det vara så svårt att komma fram ?
Komma fram var nog lite för mycket sagt. Det var inte säkert att Anderssons Konditori fanns kvar på hörnet Nya Boulevarden Västra Storgatan.
En snabb blick på hastighetsmätaren visade tydligt att allt gick i slomotion 20 km var inget att skryta med.
Från tomma intet dök en röd Renault upp köra in i henne.Kastade sig över signalhornet och temperamentet vällde ut på gatan.Reaktionen fick henne till att vakna. På vänsterer sida låg järnvägsövergången ner till Tivoliparken.
- Då måste det vara här in till höger för att komma till målet.
Klockan hade blivit senare än planerat. Hade halkar efter i sitt tidsprogram.
Körde ca 50 meter fram och upptäcker att det älskade konditoriet inte fanns kvar längre istället har det blivit en pizzeria.
- Ja ja allt kan väl inte vara som förut. Jag får se till att uppgradera mig för att inte halka efter.
Vinden bet i karossen. Ja,den virvlade runt hela bilen och stundtals kändes det som om naturkraften skulle få makten över hjärnans önskan.
Dimman hade lagt sig i maskopi med vinden denna oktoberkväll i Kristianstad.
- Var skulle hon svänga av till Nya Boulevarden. Passerade den ena gatan efter den andra.Här fanns än idag ett system. Varannan gata var enkelriktad. Men vad hjälpte det. Ångrade sig enormt att inte hängt med i den tekniska utvecklingen och skaffat sig en GPS.
- Varför i hela fridens namn skall det vara så svårt att komma fram ?
Komma fram var nog lite för mycket sagt. Det var inte säkert att Anderssons Konditori fanns kvar på hörnet Nya Boulevarden Västra Storgatan.
En snabb blick på hastighetsmätaren visade tydligt att allt gick i slomotion 20 km var inget att skryta med.
Från tomma intet dök en röd Renault upp köra in i henne.Kastade sig över signalhornet och temperamentet vällde ut på gatan.Reaktionen fick henne till att vakna. På vänsterer sida låg järnvägsövergången ner till Tivoliparken.
- Då måste det vara här in till höger för att komma till målet.
Klockan hade blivit senare än planerat. Hade halkar efter i sitt tidsprogram.
Körde ca 50 meter fram och upptäcker att det älskade konditoriet inte fanns kvar längre istället har det blivit en pizzeria.
- Ja ja allt kan väl inte vara som förut. Jag får se till att uppgradera mig för att inte halka efter.
tisdag 12 januari 2010
2010:12 NYKOMLING
Vårt första träff var i påsken 2009. Jag tror att det var annandagpåsk som hon stod utanför vår bruna ytterdörr och ringde på. Jag var faktiskt inte riktigt klar övet att det var idag vi skulle träffas.Men hade hört vid middagsbordet att det skulle komma besök. Men jag har lätt för att anpassa mig och den egenskapen skulle komma att bli användar men det visste jag inte denna påskadag. Nåja mina promenadkläder kom på i rask fart.
Philippe följde mig till ytterdörren och så tog hon mig i handen och travade ner för bygatan.Jag vände lite på huvudet och såg att Philippe stod och tittade efter oss. Hade han också velat följa med ? Nej det var inte så lämpligt.Ingen av oss ville ha ett förkläde på vår första promenad. Jag kom ihåg att hon höll mig hårt i handen och att vi gick en ganska lång runda.Men vi stannade också vid skolan och hon satte sig på muren och började prata med mig. Ibland tyckte jag att det var lite svårt att förstå eftersom hon hade lite accent. Men jag kände mig relativ trygg för rösten var varm och kärleksfull.
Ibland blev ögonen lite oroliga när hon pratade. Minnsåg att hon sa till mig att det kändes helt fantastiskt att gå och hålla mig i handen.Det var så många år sedan sist.
Vi kom tillbaka till Philippe och hon berättade att det var planerat en resa till Sverige och att hon skulle vara tillbaka om två månader. Philippe tyckte det var ok och jag hade inget att tillägga.
Vi har nu bott tillsammans i lite mer än ett halvt år. Jag känner mig inte längre som nykomling i huset utan att det har faktiskt också blivit till mitt hem.Jag känner mig inte utanför istället har jag skapat egna ritualer. Mina egna morgonpromenader. Ibland knorrar hon över att jag är borta för länge.Men som nykomling är jag tvungen att utforska området som jag bor i.
De första månaderna var jag lite bekymrad att jag skulle vara tvungen att flytta igen eftersom jag var den som sist hade kommit in i huset.Nu känner jag mig absolut inte orolig eller nyanländ.Tvärtemot känns det som ett helt riktigt beslut att vi blev sambo. Fram till igår har vi haft separata sovrum . Inatt flyttade hon in i mitt rum. Det finns fortfarande en skillnad mellan oss. Hon sover i sängen och jag ligger vid hennes fötter. Är det inte kärlek säg ?
Bästa hälsingar från Vito. vov.vov.
Philippe följde mig till ytterdörren och så tog hon mig i handen och travade ner för bygatan.Jag vände lite på huvudet och såg att Philippe stod och tittade efter oss. Hade han också velat följa med ? Nej det var inte så lämpligt.Ingen av oss ville ha ett förkläde på vår första promenad. Jag kom ihåg att hon höll mig hårt i handen och att vi gick en ganska lång runda.Men vi stannade också vid skolan och hon satte sig på muren och började prata med mig. Ibland tyckte jag att det var lite svårt att förstå eftersom hon hade lite accent. Men jag kände mig relativ trygg för rösten var varm och kärleksfull.
Ibland blev ögonen lite oroliga när hon pratade. Minnsåg att hon sa till mig att det kändes helt fantastiskt att gå och hålla mig i handen.Det var så många år sedan sist.
Vi kom tillbaka till Philippe och hon berättade att det var planerat en resa till Sverige och att hon skulle vara tillbaka om två månader. Philippe tyckte det var ok och jag hade inget att tillägga.
Vi har nu bott tillsammans i lite mer än ett halvt år. Jag känner mig inte längre som nykomling i huset utan att det har faktiskt också blivit till mitt hem.Jag känner mig inte utanför istället har jag skapat egna ritualer. Mina egna morgonpromenader. Ibland knorrar hon över att jag är borta för länge.Men som nykomling är jag tvungen att utforska området som jag bor i.
De första månaderna var jag lite bekymrad att jag skulle vara tvungen att flytta igen eftersom jag var den som sist hade kommit in i huset.Nu känner jag mig absolut inte orolig eller nyanländ.Tvärtemot känns det som ett helt riktigt beslut att vi blev sambo. Fram till igår har vi haft separata sovrum . Inatt flyttade hon in i mitt rum. Det finns fortfarande en skillnad mellan oss. Hon sover i sängen och jag ligger vid hennes fötter. Är det inte kärlek säg ?
Bästa hälsingar från Vito. vov.vov.
måndag 11 januari 2010
2010:11 SÄTTA IHOP
Hennes brunbrända nakna hand tog ett nervöst grepp om handtaget. Med ett svung åkte dörren upp. Ett nästan vitt landskap invaderade ögonen. Det kan bara inte vara möjligt att allt är vitt både inne och ute. Med en nästan desperat handling åkte dörren tillbaka i utgångslägett.
Det var inte många timmar kvar innan det engelska paret skulle komma.
- Varför planerar jag alltid i sista minuten?
Verkar som om jag aldrig kommer i takt med framförhållning.
En snabb blick på almanackan visade söndagen den 3 januari, vilket betydde att affärerna nere i byn var stängda.
- Vad finns i frysen ?
Denna gång var det inte ett vitt vintersällskap som kom fram. Ett paket kycklinglår,en paket rökt bacon,en röd paprika.
- Kan detta verkligen sättas ihop till en middag för tre ?
Det var bara själva handlingen som kunde ge svar på frågan.
Den gamla järngrytan åkte frami superfart. Ner med kycklingen,bacon,paprika.
Hittade en gul lök som fick samma öde att koka i mer än en timme.
Smakade av .Det saknas något. Efter ett febrilt letande i skåpet hittades en citron och en burk svarta oliver.
- Ner med dem. Situationen kan inte förvärras av att sätta ihop kycklinggrytan med detta.
Telefonsignalen skar genom luften.
- Qui
- Hallo. I have just make som rice shall I bring it with me.
- Yes please !
Tänk vad man kan göra mycket genom att ge varandra ett handtag på att sätta samman både vad det gäller mat och annat.
Middagen blev lyckad och receptet har fått ett eget namn. Kyckling a la sätta ihop.
Det var inte många timmar kvar innan det engelska paret skulle komma.
- Varför planerar jag alltid i sista minuten?
Verkar som om jag aldrig kommer i takt med framförhållning.
En snabb blick på almanackan visade söndagen den 3 januari, vilket betydde att affärerna nere i byn var stängda.
- Vad finns i frysen ?
Denna gång var det inte ett vitt vintersällskap som kom fram. Ett paket kycklinglår,en paket rökt bacon,en röd paprika.
- Kan detta verkligen sättas ihop till en middag för tre ?
Det var bara själva handlingen som kunde ge svar på frågan.
Den gamla järngrytan åkte frami superfart. Ner med kycklingen,bacon,paprika.
Hittade en gul lök som fick samma öde att koka i mer än en timme.
Smakade av .Det saknas något. Efter ett febrilt letande i skåpet hittades en citron och en burk svarta oliver.
- Ner med dem. Situationen kan inte förvärras av att sätta ihop kycklinggrytan med detta.
Telefonsignalen skar genom luften.
- Qui
- Hallo. I have just make som rice shall I bring it with me.
- Yes please !
Tänk vad man kan göra mycket genom att ge varandra ett handtag på att sätta samman både vad det gäller mat och annat.
Middagen blev lyckad och receptet har fått ett eget namn. Kyckling a la sätta ihop.
söndag 10 januari 2010
2010:10 NYA FRISKA TAG.
- Ta dig samman !
- Du kan inte hålla på så här .
- Varför tar du inte bara några få nya friska tag ?
Det var superenkelt för kvinnan på andra sidan skrivbordet att haspla ur sig dessa rader.
Märktes tydligt att hennes engagemang var på minusgrader i samklang med vinterns kyla utanför klinikens väggar.
Det hade inte varit ett enkelt beslut att ta sig hit. Undrade i djupet av sitt hjärta vad det var som utlöste en sista kraftansträngning .Överlevnad,var nog svaret på denna delikata frågeställning. Skrivbordsrösten malde på.
- Om du skulle beskriva din situation idag utifrån en skala på ett till tio. Tio utgör det optimala livet.
Optimala livet det existerar bara inte.
- Lyssnar du på vad jag säger ?
Han nickade tveksamt mot ett stort skrivbord i glas.
- Ange så för mig vad du befinner dig idag.
Var befinner jag mig idag ? Hos en person som säger sig kunna hjälpa mig ut ur kaoset.
- Nå, vad blir ditt svar?
Kvinnans fingrar trummade irriterat på glaset.
Han kände att det var helt fel att be om samtalet med personalkonsulenten.
- Jag tror att siffran åtta skulle kunna vara ett korrekt svar på din fråga.
Han tog de allra sista friska tagen om sitt hjärta och stirrade in i personalkonsulentens kalla och jagande ögon.
Du skall inte få mig som byte i denna omorganisationsjakt.
- Då förstår jag verkligen inte varför du sitter här idag och upptar min mycket dyrbara tid.
Irritationen i skrivbordsrösten hade nästan övergått till att gå upp i falsettnivå.
Han höjde sitt huvud och sträckte upp sin kropp till det maximala som var betydligt större än hennes och maktbalansen var återställd.Utan ett ord reste han sig från den svarta skinnstolen och lämnade rummet. Aldrig mera skulle han sätta sig mitt emot henne igen. Aldrig!
- Du kan inte hålla på så här .
- Varför tar du inte bara några få nya friska tag ?
Det var superenkelt för kvinnan på andra sidan skrivbordet att haspla ur sig dessa rader.
Märktes tydligt att hennes engagemang var på minusgrader i samklang med vinterns kyla utanför klinikens väggar.
Det hade inte varit ett enkelt beslut att ta sig hit. Undrade i djupet av sitt hjärta vad det var som utlöste en sista kraftansträngning .Överlevnad,var nog svaret på denna delikata frågeställning. Skrivbordsrösten malde på.
- Om du skulle beskriva din situation idag utifrån en skala på ett till tio. Tio utgör det optimala livet.
Optimala livet det existerar bara inte.
- Lyssnar du på vad jag säger ?
Han nickade tveksamt mot ett stort skrivbord i glas.
- Ange så för mig vad du befinner dig idag.
Var befinner jag mig idag ? Hos en person som säger sig kunna hjälpa mig ut ur kaoset.
- Nå, vad blir ditt svar?
Kvinnans fingrar trummade irriterat på glaset.
Han kände att det var helt fel att be om samtalet med personalkonsulenten.
- Jag tror att siffran åtta skulle kunna vara ett korrekt svar på din fråga.
Han tog de allra sista friska tagen om sitt hjärta och stirrade in i personalkonsulentens kalla och jagande ögon.
Du skall inte få mig som byte i denna omorganisationsjakt.
- Då förstår jag verkligen inte varför du sitter här idag och upptar min mycket dyrbara tid.
Irritationen i skrivbordsrösten hade nästan övergått till att gå upp i falsettnivå.
Han höjde sitt huvud och sträckte upp sin kropp till det maximala som var betydligt större än hennes och maktbalansen var återställd.Utan ett ord reste han sig från den svarta skinnstolen och lämnade rummet. Aldrig mera skulle han sätta sig mitt emot henne igen. Aldrig!
lördag 9 januari 2010
2010:9 DEBUTERA
EN DEBUT I VITT
Det går bara inte att undvika den vita färgen. Hela landet badar i vitt. Trodde inte att jag skulle behöva uppleva denna debut. Sista gången den uppträdde var för mer än 20 år sedan.
Den skall tydligen inte försvinna utan bara ha ett kort uppehåll innan den målar över korkekarna i vitt igen. Lastbilarna står i 80 km kö och bara väntar på att kunna få känna barmark under sina däck igen. Märklig känsla att se penseer i blomsterkrukorna och vägarna är täckta av snö. Inte riktigt vad jag förknippar med en fransk vinter. Förstår bättre nu varför George Sand blev sjuk när hon skrev boken en vinter på Mallorca. Kylan går genom kropp och själ.
Väninnan berättar med ironi att det bara var 15 grader på hotellrummet igår kväll. Tur att de är mera vana vid fransk vinter och hade med sig ett eget element för att få värme på rummet. Jaha det är mycket att lära förstår jag allt mer för varje dag som går.
Sitter och längtar efter en helt annan debut. Våren.Den lär komma i slutet på februari.Inte så många veckor men den känns ändå väldigt avlägsen just nu.
Det går bara inte att undvika den vita färgen. Hela landet badar i vitt. Trodde inte att jag skulle behöva uppleva denna debut. Sista gången den uppträdde var för mer än 20 år sedan.
Den skall tydligen inte försvinna utan bara ha ett kort uppehåll innan den målar över korkekarna i vitt igen. Lastbilarna står i 80 km kö och bara väntar på att kunna få känna barmark under sina däck igen. Märklig känsla att se penseer i blomsterkrukorna och vägarna är täckta av snö. Inte riktigt vad jag förknippar med en fransk vinter. Förstår bättre nu varför George Sand blev sjuk när hon skrev boken en vinter på Mallorca. Kylan går genom kropp och själ.
Väninnan berättar med ironi att det bara var 15 grader på hotellrummet igår kväll. Tur att de är mera vana vid fransk vinter och hade med sig ett eget element för att få värme på rummet. Jaha det är mycket att lära förstår jag allt mer för varje dag som går.
Sitter och längtar efter en helt annan debut. Våren.Den lär komma i slutet på februari.Inte så många veckor men den känns ändå väldigt avlägsen just nu.
måndag 4 januari 2010
2110:4 utmaning Falskalarm
Larmet var faktiskt falskt. Hade suttit och arbetat i ett litet kallt stenhus. Duggregnet föll sakta utanför de enkla fönsterrutorna. En lila ylleschal sveptes ett extra varv runt en tunn hals.
Var kan jag få värme mumlade hon tyst?Varför skulle det vara tyst.Det var bara hon och den stora hunden kvar i huset.De andra hade rest i gryningen för att vara i Paris sent ikväll. Om inte snön skulle hindra deras framfart.Hela landet tycktes lamslaget av denna vita vinter. Det hade då varit ett falskt larm att tro att franska vintrar skulle vara som tidiga sommarnätter i Skandinavien.
Vad var det nu Agnete hade sagt om MC Donalds ?
Jo, varma lokaler och fri tillgång till internet. WIFI JIPPI.
Tog på sig den gröna dunjackan.Tack för att den hade kommit med i flyttlasset. Den gamla röda renault stod på p-platsen.Var som vanligt lite svårstartad. Men så satte dieselmotorn igång med ett brak.Avgaserna sprutade ut likt ett vulkanutbrott.Det var inte så konstigt ett den franska regeringen gav 10.000:- för varje bil som byttes mot en ny.
Den efterlängtade platsen låg inte långt bort. Hade bara tänkt en enkel kopp kaffe. Men plötsligt slog dofterna av hamburgare och pommes emot luktsinnet i en sådan fart att hjärna accelererade i hihgsped
En hamburgermeny hamnade på en röd plastbricka. La snabbt upp en strategi.Jag spar min cola så kan jag sitta här ett tag och använda internet.Hunden var väl inte allt för glad över detta beslut ute i bilen. Men årets nya föresats var att alla kunde inte tillfredsställas.
Maten hamnade med en motorvägsfart innanför den blå bomullströjan. Nu skulle det arbetas. Ingen anslutning. Var det falskalarm att WIFI skulle fungera ? Tog en extra runda i den varma lokalen. Nej,det var fritt fram att använda WIFI hur mycket man ville. Provade igen.Det gick bara inte.Tänkte be personalen om hjälp.Men det var många som var hungriga.
Attan också.Var precis på väg att ge upp då ett desperat försök att få kontakt med WIFI lyckades. Det var alltså ett falskalarm när det från början inte gick att få kontakt med rymden.Länge leve envisheten som denna gång vann öover falskalarmet.
PS det var faktiskt gott med en hamburgare med alla tillbehör.
Var kan jag få värme mumlade hon tyst?Varför skulle det vara tyst.Det var bara hon och den stora hunden kvar i huset.De andra hade rest i gryningen för att vara i Paris sent ikväll. Om inte snön skulle hindra deras framfart.Hela landet tycktes lamslaget av denna vita vinter. Det hade då varit ett falskt larm att tro att franska vintrar skulle vara som tidiga sommarnätter i Skandinavien.
Vad var det nu Agnete hade sagt om MC Donalds ?
Jo, varma lokaler och fri tillgång till internet. WIFI JIPPI.
Tog på sig den gröna dunjackan.Tack för att den hade kommit med i flyttlasset. Den gamla röda renault stod på p-platsen.Var som vanligt lite svårstartad. Men så satte dieselmotorn igång med ett brak.Avgaserna sprutade ut likt ett vulkanutbrott.Det var inte så konstigt ett den franska regeringen gav 10.000:- för varje bil som byttes mot en ny.
Den efterlängtade platsen låg inte långt bort. Hade bara tänkt en enkel kopp kaffe. Men plötsligt slog dofterna av hamburgare och pommes emot luktsinnet i en sådan fart att hjärna accelererade i hihgsped
En hamburgermeny hamnade på en röd plastbricka. La snabbt upp en strategi.Jag spar min cola så kan jag sitta här ett tag och använda internet.Hunden var väl inte allt för glad över detta beslut ute i bilen. Men årets nya föresats var att alla kunde inte tillfredsställas.
Maten hamnade med en motorvägsfart innanför den blå bomullströjan. Nu skulle det arbetas. Ingen anslutning. Var det falskalarm att WIFI skulle fungera ? Tog en extra runda i den varma lokalen. Nej,det var fritt fram att använda WIFI hur mycket man ville. Provade igen.Det gick bara inte.Tänkte be personalen om hjälp.Men det var många som var hungriga.
Attan också.Var precis på väg att ge upp då ett desperat försök att få kontakt med WIFI lyckades. Det var alltså ett falskalarm när det från början inte gick att få kontakt med rymden.Länge leve envisheten som denna gång vann öover falskalarmet.
PS det var faktiskt gott med en hamburgare med alla tillbehör.
söndag 3 januari 2010
utmaning 2010:3 Kopiera
Ar detta något vi kan kopiera ?
En litet blått häfte ligger på sängbordet.
- Ta det med dig. Det är kanske någon information som du kan ha nytta av.
Den annars så pigga väninnan låg nerbäddad i en vit sjukhus säng. Samma vitrandigas lakan som i skandinaviska sjukhussängar.Men örngotten var annorlunda.Formatet på kudden 60X60 cm med en reklamtext över området Vallespir. Varför har kuddarna olika format i länderna ?
På bordet stod också en telefon .
- Du kan ringa till mig på 0468123456 . Jag kan också ringa dig. Det kostar lite men inte så mycket.
Telefonen är för oss två patienter här på sal 112.
- Kostar det inget extra med denna service ?
-Nej bara samtalen ut.
Jag provar att sätta mig lite mera bekvämt i den blå besökksfåtöljen. Vänder huvudet en aning åt vänster och ser ut över ett vackert landskap.
- Vilken fin utsikt du har från din säng.
- Ja ,jag klagar inte heller. Personalen är underbar och maten helt fantastiskt god. Ett gott franskt kök även på sjukhuset eller rättare sagt kliniken som de kallar det för.
- När är det besökstid ?
- Oh, du kan komma mellan 11.30 och kl.20.00
Titta i häftet jag gav dig.
Jag börjar bläddra lite förstrött i det blå häftet.Blir mer och mer imponerad.
Inledningen i broschyren startar med
Fru,fröken Herr
Ledningen hälsar er välkommen och tackar er för ert förtroende att välja oss. Vi kommer att göra vårt yttersta för att er vistelse skall bli så bra som möjligt för er.
Sen kommer information på katalanska ,engelska och tyska.
Häftet beskriver hur det går till att bli inlagd på kliniken,praktiskinformation under vistelsen och utskrivning. Vad kliniken kan göra och vad som krävs från patientens sidan. Information om man vill donera organ, Vilka lagar som gäller tex sekretsess,tillgång till sjukhusjournalen samtt om det viktiga kortet cart vital som ger fri sjukvård.
Plötsligt har tiden anlänt till 18.15 och det är dags för en fransk gourmet middag för min väninna.
Jag lovar att ta hand om Peggy och se till att det finns katmat och vatten till honom. Kvinnligt namn men en man i högsta grad.
Glöm inte broschyren säger väninnan och trycker den ner i min bruna väska med en snabb rörelse.
Jag går ut i den vita korridoren där dörrarna till salarna är stängda.Lite underligt. En trappa ner är receptionen.Helt öppen, inga glasburar.
Personalen säger hejdå till mig innan jag går ut till bilen på parkeringsplatsen.Jag skulle inte betala för att parkera.
I mitt sinne tycker jag nog att det finns en del vi kunde kopiera från den franska sjukvården till den skandinaviska.Säkert finns det också saker att kopiera den andra vägen också. Men jag blev imponerad.
En litet blått häfte ligger på sängbordet.
- Ta det med dig. Det är kanske någon information som du kan ha nytta av.
Den annars så pigga väninnan låg nerbäddad i en vit sjukhus säng. Samma vitrandigas lakan som i skandinaviska sjukhussängar.Men örngotten var annorlunda.Formatet på kudden 60X60 cm med en reklamtext över området Vallespir. Varför har kuddarna olika format i länderna ?
På bordet stod också en telefon .
- Du kan ringa till mig på 0468123456 . Jag kan också ringa dig. Det kostar lite men inte så mycket.
Telefonen är för oss två patienter här på sal 112.
- Kostar det inget extra med denna service ?
-Nej bara samtalen ut.
Jag provar att sätta mig lite mera bekvämt i den blå besökksfåtöljen. Vänder huvudet en aning åt vänster och ser ut över ett vackert landskap.
- Vilken fin utsikt du har från din säng.
- Ja ,jag klagar inte heller. Personalen är underbar och maten helt fantastiskt god. Ett gott franskt kök även på sjukhuset eller rättare sagt kliniken som de kallar det för.
- När är det besökstid ?
- Oh, du kan komma mellan 11.30 och kl.20.00
Titta i häftet jag gav dig.
Jag börjar bläddra lite förstrött i det blå häftet.Blir mer och mer imponerad.
Inledningen i broschyren startar med
Fru,fröken Herr
Ledningen hälsar er välkommen och tackar er för ert förtroende att välja oss. Vi kommer att göra vårt yttersta för att er vistelse skall bli så bra som möjligt för er.
Sen kommer information på katalanska ,engelska och tyska.
Häftet beskriver hur det går till att bli inlagd på kliniken,praktiskinformation under vistelsen och utskrivning. Vad kliniken kan göra och vad som krävs från patientens sidan. Information om man vill donera organ, Vilka lagar som gäller tex sekretsess,tillgång till sjukhusjournalen samtt om det viktiga kortet cart vital som ger fri sjukvård.
Plötsligt har tiden anlänt till 18.15 och det är dags för en fransk gourmet middag för min väninna.
Jag lovar att ta hand om Peggy och se till att det finns katmat och vatten till honom. Kvinnligt namn men en man i högsta grad.
Glöm inte broschyren säger väninnan och trycker den ner i min bruna väska med en snabb rörelse.
Jag går ut i den vita korridoren där dörrarna till salarna är stängda.Lite underligt. En trappa ner är receptionen.Helt öppen, inga glasburar.
Personalen säger hejdå till mig innan jag går ut till bilen på parkeringsplatsen.Jag skulle inte betala för att parkera.
I mitt sinne tycker jag nog att det finns en del vi kunde kopiera från den franska sjukvården till den skandinaviska.Säkert finns det också saker att kopiera den andra vägen också. Men jag blev imponerad.
lördag 2 januari 2010
utmaning 2 UTVALD
Hade han valt ut henne av en ren slump eller fanns det en bakomliggande tanke? Hade inte krafter att tänka tanken vidare mot sitt slut. Ett annat slut var på väg att fullföljas.
Hennes vackra havsblåögon hade alltid undvikit honom på baren nere i den engelska byn Willcock. De hade istället dansat i takt med en ung bartender Peter. Varför skulle alla andra få det som han själv drömde om att bli utvald av en kvinna. Men ingen hade valt honom under dessa trettioåtta år på den engelska landsbygden. Var trött på känslan att vara bort vald. I kväll skulle det ändras .Nu väljer jag ut.
Lugnt och rytmiskt lät han de magra fingrarna viras runt ölglaset. En man vid bordet vid sidan om stirrade på honom.Med en duns lät han vätskan komma ner på bordet. Ville inte väcka uppmärksamhet.
Kvinnan med de havsblåögonen skrattade högt och lockande med bartendern.Skrattar bäst som skrattar sist min sköna. Inatt är du utvald till att gottgöra för alla dina kvinnliga kollegers svek mot mig.
Hur länge måste han sitta på baren innan planen skulle sättas i verket ? Tiden masade sig fram.Han var tvungen att gå fram till bardisken och beställa ytterligare några öl.
Lät vid varje tillfälle sin seniga kropp frottera sig mot hennes röda kjol för att få lite stimulans av doften från parfymen. Den kändes kall liksom hennes blå ögon.Hans kropp var desto hetare för att få avsluta jakten.
Hennes vackra havsblåögon hade alltid undvikit honom på baren nere i den engelska byn Willcock. De hade istället dansat i takt med en ung bartender Peter. Varför skulle alla andra få det som han själv drömde om att bli utvald av en kvinna. Men ingen hade valt honom under dessa trettioåtta år på den engelska landsbygden. Var trött på känslan att vara bort vald. I kväll skulle det ändras .Nu väljer jag ut.
Lugnt och rytmiskt lät han de magra fingrarna viras runt ölglaset. En man vid bordet vid sidan om stirrade på honom.Med en duns lät han vätskan komma ner på bordet. Ville inte väcka uppmärksamhet.
Kvinnan med de havsblåögonen skrattade högt och lockande med bartendern.Skrattar bäst som skrattar sist min sköna. Inatt är du utvald till att gottgöra för alla dina kvinnliga kollegers svek mot mig.
Hur länge måste han sitta på baren innan planen skulle sättas i verket ? Tiden masade sig fram.Han var tvungen att gå fram till bardisken och beställa ytterligare några öl.
Lät vid varje tillfälle sin seniga kropp frottera sig mot hennes röda kjol för att få lite stimulans av doften från parfymen. Den kändes kall liksom hennes blå ögon.Hans kropp var desto hetare för att få avsluta jakten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
