onsdag 28 april 2010

utmaning 29 april 2010 SKAM

Väggarna var vitkalkade och längs takkanten öppnade muren sig och vit salpeter läckte ut varje fuktig natt. Denna vrå var den enda plats i huset där han kunde få tänka sina egna tankar utan att någon bröt in i tankarnas vandringar.

Märkligt att de inte förstod att situationerna skapades för att just kunna få stå här i hörnet av de underbara murarna och tala timme efter timme.

Ibland forsade orden ut högt och rusade runt på kala väggar.Men diskussionen kunde också ske helt i tystnaden.

_ Varför är jag inte som de andra ?
-Vad gör jag för fel ?
- Vem vill ha en sådan som mig ?

Den sista meningen kom utfarande som ett vulkanutbrott. Något blött lite strävt nådde hans brunbrända barnhy.
Venga hade tyst kommit fram under matbordet.Saktade slickade den gamla tiken bort tårarna från den spanske pojkens kinder.
Varför skulle han behöva ha skamkänslor att han inte ville arbeta som de andra pojkarna i vinfälten utan heller ville stå i skamvrån och tänka ut vemodiga dikter.

tisdag 27 april 2010

2010:117 saknaden av bekräftelse

Regndropparna föll i en jämn ström mot det halvöppna fönstret.Rytmen skänkte lugn till den oroliga magra kroppen denna sommarnatt i Varpsjö.

Ett långt vågigt hår vilade mot ett vitt örngott i en enkel tältsäng.Otåligt gjorde kroppen nattlig gymnastik både innanför huden och utanför.

- Varför ville du inte följa med mig till Varpsjö ?

Munnens melodi spelade ett ostämt stycke musik. Kändes som om det bara var den högra handen som användes på pianot.
- Varför köpte jag ett hus i den svenska fjällvärlden ?
- Vad ville jag med detta ?

Hjärnan var fullständigt blank och gav inte en enda gensvar för att kunna lösa gåtan.
Rota längre ner i det förflutna sa regndropparna.Det finns ett svar men du kanske inte vill ha fram ljust de orden i en norrländsk natt ?

En vindpust skakade fönsterrutan.Var det en bekräftelse på att svaret fanns på livets botten ?
Nattens timmar vandrade förbi. Fast vem kunde veta att det skulle vara natt. Sommarens ljusa tid var i sitt esse.

Hon slumrade till . I stadiet mellan vakenhet och sömn såg hon orden skrivna på en griffeltavla. DU SAKNADE HANS BEKRÄTFELSE PÅ ATT DUGA