utmaning 2010:52 PORTAD

En svart järngrind kantad med vassa liljor portade vidare aktiviteter.
En nyckel saknades för att på nytt komma ut från området. Vinden tjöt utanför fönstren och gav en känsla av kommande fara.

- Jag har själv satt mig i denna situation men den var absolut inte planerad att bli så allvarlig.
Tunga steg tog sandalerna till grinden. Två meter hög och den bjöd inte på någon möjlighet att kunna komma runt om. Grinden var i gott kamratskap med en vit mur.
Instängd. Instängd.

Vemodigt återvände fötterna till huset.Vinden fångade morgonrocken.Ja den nästan klädde av henne denna natt. Vad spelade det för roll om någon såg den bara huden. Det gick ju inte. Muren var allt för hög för den insynen.

Kylskåpsdörren öppnades med en väderbiten hand. Resultatet var lika magert som handen.En dagsranson till livet.
- Jag kommer att dö. Ingen vet att jag befinner mig här.Jag kan lika gärna dö mätt som hungrig.
Sallad tomat och gurka och en liten bit roquefordost kom fram på en tallrik. En skvätt rödvin fanns kvar i karaffen men den försvann snabbt ner genom halsen .

Telefonsignalen skar genom nattens mörker.
- Hallo, Hallo
- Förlåt att jag ringer mitt i natten men här i Newyork har de precis beslutat att din bok skall filmas. Du har inte blivit portad från Newyork films.

Tack och lov det var bara en mardröm som nu snabbt byttes ut mot lycka eftersom nyckeln kom med telefonsamtalet.
Nu kan jag komma ut igen genom den svarta järngrinden.