söndag 3 januari 2010

utmaning 2010:3 Kopiera

Ar detta något vi kan kopiera ?

En litet blått häfte ligger på sängbordet.
- Ta det med dig. Det är kanske någon information som du kan ha nytta av.

Den annars så pigga väninnan låg nerbäddad i en vit sjukhus säng. Samma vitrandigas lakan som i skandinaviska sjukhussängar.Men örngotten var annorlunda.Formatet på kudden 60X60 cm med en reklamtext över området Vallespir. Varför har kuddarna olika format i länderna ?

På bordet stod också en telefon .
- Du kan ringa till mig på 0468123456 . Jag kan också ringa dig. Det kostar lite men inte så mycket.
Telefonen är för oss två patienter här på sal 112.
- Kostar det inget extra med denna service ?
-Nej bara samtalen ut.

Jag provar att sätta mig lite mera bekvämt i den blå besökksfåtöljen. Vänder huvudet en aning åt vänster och ser ut över ett vackert landskap.
- Vilken fin utsikt du har från din säng.
- Ja ,jag klagar inte heller. Personalen är underbar och maten helt fantastiskt god. Ett gott franskt kök även på sjukhuset eller rättare sagt kliniken som de kallar det för.
- När är det besökstid ?
- Oh, du kan komma mellan 11.30 och kl.20.00
Titta i häftet jag gav dig.

Jag börjar bläddra lite förstrött i det blå häftet.Blir mer och mer imponerad.
Inledningen i broschyren startar med

Fru,fröken Herr
Ledningen hälsar er välkommen och tackar er för ert förtroende att välja oss. Vi kommer att göra vårt yttersta för att er vistelse skall bli så bra som möjligt för er.
Sen kommer information på katalanska ,engelska och tyska.

Häftet beskriver hur det går till att bli inlagd på kliniken,praktiskinformation under vistelsen och utskrivning. Vad kliniken kan göra och vad som krävs från patientens sidan. Information om man vill donera organ, Vilka lagar som gäller tex sekretsess,tillgång till sjukhusjournalen samtt om det viktiga kortet cart vital som ger fri sjukvård.
Plötsligt har tiden anlänt till 18.15 och det är dags för en fransk gourmet middag för min väninna.
Jag lovar att ta hand om Peggy och se till att det finns katmat och vatten till honom. Kvinnligt namn men en man i högsta grad.
Glöm inte broschyren säger väninnan och trycker den ner i min bruna väska med en snabb rörelse.
Jag går ut i den vita korridoren där dörrarna till salarna är stängda.Lite underligt. En trappa ner är receptionen.Helt öppen, inga glasburar.
Personalen säger hejdå till mig innan jag går ut till bilen på parkeringsplatsen.Jag skulle inte betala för att parkera.
I mitt sinne tycker jag nog att det finns en del vi kunde kopiera från den franska sjukvården till den skandinaviska.Säkert finns det också saker att kopiera den andra vägen också. Men jag blev imponerad.

3 kommentarer:

  1. lite här och lite där hade nog inte gjort skada om vi tog till oss av andra men misstänker att det blivit mera runt i sverige då gillar vi det??

    Nej inte mina tankar gillar att läsa dina texter de ger mig tankar under dagarna ser att den franska sjukvården hade tilltalat mig.

    SvaraRadera
  2. japp detta vore nåt att ta med till sverige som blir allt kallare.
    gillade din text, du skrev så mjuktvackert o bildrikt. jag följde med huvudpersonens tankar o känlsor. levande..

    SvaraRadera
  3. Jepp! Det vore något för svensk sjukvård.
    Men glasburarna är väl till för att skydda personalen från våldsamma personer såvitt jag förstår?
    Och maten var faktiskt rätt okey när jag låg inne sist.
    Mjukt skriven text

    SvaraRadera