UTMANING 15 i SKRIVPUFF

VAPNET KLART FÖR MORD I HELSINGBORG


Eva och jag sitter hemma i hennes mysiga vindsvåning i centrala Helsingborg. Tekopparna med sin limefärg står vackert uppdukade på ett litet glasbord framför två korgstolar.Nybakade kanelbullar sprider en skön parfym i rummet. Men som på en given signal söker sig våra ögon till varandra. Ett par går i grönt och det andra paret går i hasselbrunt.

-Vad är det för konstigt ljud i hallen.

Eva går lite räddhågat ut i hallen och jag följer med som support.Hon smyger sig fram till dörrens titthål. Blir rent stel i kroppen.Vinkar febrilt mot mig att jag också skall se igenom..
Du milde vad är det jag ser ?
En man, spritt språngande naken. Han är inte ens sexig hinner hjärnan registrera.Dubbelt så gammel som vi.Hängmage.Blekfet. Lite ryckiga är hans rörelser när han marscherar på trappavsatsen Snabbt retirerar vi in till kanelbullarna.

-Vad skall vi göra ,säger Eva
Ring din mamma och säg att vi är där om senast om en halvtimme. Om vi inte har kommit inom en timme skall hon kontakta polisen. Det var nämligen inte första gången nakenmannen stod utanför dörren.

-Men hur skall vi komma ut ,gnyr Eva
-Bekymra dig inte.Jag skall nog komma på något.

Medan Eva ringer till sin mamma lägger jag upp förberedelserna till Helsingborgsmordet eller kommer det att bli klassat som dråp . Jag går ut i köket och ser mig sökande omkring för att kunna hitta det optimala mordvapnet. Ögonen faller på en stor taggig brödkniv på diskbänken. Perfekt att sticka i hans smällfeta mage ,tänker jag.

Eva har ansvaret för spaningsarbetet.En snabb blick genom titthålet och hon signalerar att kusten är klar.
Skönt nakenmannen har inte kommit tillbaka ännu. Men kanske om några minuter om vi har otur.
Jag tar på mig min långa svarta skinn kappa.Men den knäpps inte.Under det svarta skinnet ligger brödkniven i min hand. Handen är fast berädd att agera omedelbart utan tvekan om den blir tvungen till det.
Vi smyger ut så tyst vi bara kan. Går sakta och nästan utan att andas ned för varje trappsteg. När vi är precis utanför nakenmannens dörr hör vi hasande fotsteg innanför hans ytterdörr. Paniken får oss nästan till bli helt stående och bara vänta utanför hans dörr. Men Eva puttar mig i sidan och pulsen börjar på nytt slå. Min skärpa förstärks till det maximala. Trappstegen tas nu med ett ökande tempo för varje sekund som går.

NU NU, står vi ute på gatan. Vi går till vänster uppför hälsobacken. En kvart senare sitter vi i lugnt förvar hos Evas mamma.
Mordet behövde aldrig genomföras men det var absolut ingen tvekan om att jag kunde ha satt kniven i nakenmannen om han hade attackerat oss