torsdag 29 januari 2009

SKRIVPUFFS UTMANING 29

VARNINGSTEXTEN ÄR : PACKA INTE DIN RESVÄSKA FÖRSENT.


Allting hade dragit ut på tiden. Snart hade influensan intagit kroppen i tre veckor. Alla möjliga och omöjliga kurer hade avprovats. Resultatet hade varit blandat. Han fick sista chansen idag. Hjälpte nu inte denna medicin så ja,vadå ?
Sjuk eller inte sjuk.Det går inte att leva i isoleringscell med bara sängen som sällskap. Därför var nu biljetten köpt och betald till solskens ön en timme ca från sängen.

Men dagen på jobbet hade varit katasrofal.Smärtot och smärtor. Gick direkt i säng klockan sju på kvällen.
Du milde biljetten kan inte avbeställas.Jag måste bli frisk. Jag orkar inte stiga upp från sängen och packa min resväska. Varför har man inte en butler vid dessa akut tillfällen.

Ligger i sängen och funderar och planerar vad resväskan skall innehålla. De svarta jeansen köpta i Vejle. En senapsfärgad tröja från Argentina och en varm svart polotröja och lite toalett artiklar. Det är bara över helgen.
Jag går upp senast klockan nio ikväll och packar.

Vad händer. Jag läser inte min varningstext utan alla pillerna i kroppen bestämmer jag skall sova. Resultat 05.20 ringer klockan och resväkan packas i sista minuten jag kommer försent till jobbet och missar vårt morgonfika på fredagarna.
Det är då märkligt att det skall var så svårt att lära gamla hundar sitta.

2 kommentarer:

  1. Hahaha....det är omöjligt att lära gamla hundar sitta, säger de ju! Men nästa gång, nästa gång går det bättre:=) Cissi

    SvaraRadera
  2. det kan bara bli bättre, visst kan vi lära gamla hundar sitta om vi bara har rätt belöning... vad detnu kan vara...;-)

    Bra text...rolig

    SvaraRadera