utmaning 66 från boken Ayaan før. Ayaan Hirsi Ali

Så beslutade han sig för att gå på universitetet i USA: Colombia university i New york (slut på citatet från boken.)

Natten var mörk. Passagerarna satt förväntansfyllda och väntade på att planet skulle ta sig ner på Kennedy airport i New york. Han tittade oavbrutet ut genom flygplansfönstret och kunde inte sluta att imponeras av gatuljusets mönster över staden. Det såg ut som en stjärna. Ett gott omen. Det var hans stjärna att äntligen få leva ut sin dröm att komma hit och studera.

Uppoffringarna hade varit enorma i hemlandet. Extra jobb dag och natt i åratal. Pengar i stora och små belopp från släkten. Det var han Ali som skulle föra hela familjens välstånd och överlevnad vidare.
Rädslan skjölde över honom och det akompanjerades av en kraftig luftgrop så passagerarna bara skrek högt.
Skriket tog Ali inte som ett tecken men skriket var det som skulle bli hans personliga kännetecknet i åratal.
Ali började förbereda sig för landstigningen på den nya kontinenten. Passet plockades fram ur ett slitet skinnetui . Guldringen glänste på hans finger. Det hade varit en dag fyllda av lycka när han och Ayaan hade gått runt i guldbasaren I Istanbul för attvälja ringar