FÔRFALKSNING
Regnet duggade lätt mot ett halvöppet fönster. Vinden tog tag i korkekarna och dansade en vemodig tango i nattens mörker.
Tangon hade varit deras gemensamma kärlek.I dansen hade det inte funnits någon falskhet mellan deras kroppar. Hon hade följt hans mjuka stundtals häftiga rörelser och bara gett sig hän till gitarrens toner. Ja hon hade verkligen bara följt med i livsströmmen. Glömde att stanna upp i livets korsningar och fundera vilken gata som var den mest givande och upplyftande för henne.
Gitarrens toner hade alltid kommit innan ett beslut var fattat och dansstegen sattes i gungning ut i den kraftfulla dansen .
Nu var gitarren borta.Musiken hade tystnat.Det var vara vinden som försökte spela en tango. Men det var en förfalskning på deras äkta gemensamma tango.
Fönsterutan flög upp med en enorm fart precis som ett avslutande steg i en förgången tango.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tyckte mycket om liknelsen mellan livet och tangon. Vackert språk. Vackra bilder.
SvaraRaderaDu ger mig vackra bilder och målar sensuellt upp orden som är lite sorgliga.
SvaraRaderaJa vackert och med fina metaforer.
SvaraRaderaFantastiskt vackert. Jag tyckte också mycket om liknelsen mellan livet och tangon, gitarren och trädets susningar. OCh fönstret som blåste upp. cissi
SvaraRaderaVemodig och vacker text. Blir dessutom alltid full av beundran när ni andra säger så mycket med så få ord. Hur gör ni?
SvaraRaderaHåller med de andra, en vacker text med bra bildspråk. Hänger dock upp mig på att de tre sista meningarna avslutas med tango. Skriver den första känslan som kommer till mig så det kan hända att jag ändrar mig när jag läser det igen. Men första intrycket är viktigt.
SvaraRadera