tisdag 13 oktober 2009

utmaning 286 slå ifrån sig

Vemodets boulevard.

Den snidade trädörren ut mot boulevarden öppnas kärleksfullt.Handen bar mödosamt vemodet med sig till ett svart smideshandtag.

Hur många gånger hade hon inte berört järnets yta?Minst två gånger per dag under 50 år.Men nu skulle hon. Ångestfyllt försökte hon slå ifrån sig de tunga tankarna.

Ja,vad var det som inte gick att slå ifrån sig ? Tidens malande cirkulation. Situationet.Nåja,de var inte längre så bruna.Det var inte hållbar längre. Läkaren och revisorn var helt överens i frågan trots att de aldrig hade mött varandra.
Möte.Ja,många möten hade
Hon hade slagit upp den snidade trädörren en vårdag i början på seklet.Våren hade kommit tidigt det året.Vårvärmen ökade mängden av flanörer längs boulevarden.Vackra färgrika plagg fångade kvinnornas uppmärksamhet och nyfikenhet.

Idag var det annorlunda.De mörka tankarna gjorde en attack men hon slog dem ifrån sig genom att snabbt se på dagens skyltning.
-Jag tycker faktiskt att jag har rätt att få visa min egen sorgsenhet i fönstret den sista dagen.
En enorm bukett femtio stycken långa röda rosor låg dekorativt vid en svart klänning.
Effektfullt. Kanske för mycket dramatik.Slog ifrån sig tankarna på vad kunderna egentligen skulle tänka.
Det var dags att slå igen Madame Magnefique butik på boulevard Strichard efter 50 strävsamma men lyckliga år. Men vad skulle hända nu?
Hur lång tid fanns kvar. Det var svårt att slå ifrån sig de mörka tankarna denna sista dag

måndag 12 oktober 2009

utmaning 285 JAG SLÅR TILL

JAG SLÅR TILL.


Du skall komma upp imorgon senast kl.14.00 för att kunna vara med vid fångsten.
- Du har väl inte ändrat dig ?
- Nej,nej. Jag vill jätte gärna. Men har du verkligen möjlighet att rycka in för mig ?.
- Det är klart att jag kan. En mer eller mindre spelar ingen roll.
Den vita nyinköpta telefnen kom på plats i sin klyka.

Hur mycket var egentligen klockan ?En hastigblick på tidsmaskinen i hallen avslöjade att det var två timmar kvar innan ingripandet skulle ske.
- Kommer vi att lyckas ?

Kylskåpsdörren öppnades med en stark hand.Ut kom några ostar och lite grönt. Baguetten låg på bekvämt avstånd .En kall öl vore helt rätt i denna oktober hetta. Mer än 25 grader borde väl kunna räknas som hetta en höstdag.
Energiintaget var kvickt överstökat. En svart Fiat sattes i rörelse mot den fransk landsbyn,Ceret.

Där under en palm satt Lisa och la ut små små bitar av leverpastej på rad.
- Har du sett något ?
- Nej men jag har hört.

Nu rör sig ett av palmbladen en aning åt vänster. Ett litet katthuvud med vit och svart täckning dyker upp.Stirrar med flyktberäddaögon på åskådarna
Hungern tar överhand. Tre små svartvita kattungar kommer smygande ut ur gömstället. Fångsten blir lyckad.

Jag slår till vid detta erbjudande om att få två små föräldrarlösa kattungar. De flyttar in. Chip och Chap har gett mig väldigt mycket glädje och jag är superglad att jag slog till då erbjudandet kom att bli kattägare.

söndag 11 oktober 2009

utmaning 284 MUSIKEN

Det är första gången i mitt liv som jag sitter i en salong och väntar på att..........
Ljusen tonas ner.Rösternas ljudstyrka avlägsnas ut i det tomma mörkret.Avsaknaden av ljud är total.Tystnaden omfamnar kroppen i sin helhet.

Explositionen väcker tystnaden ur dvalan.Mitt hjärta springer gatlopp från den ena hoppfulla stenen till den andra. Men fastnar stundtals i de hotfulla ravinerna. Vilket svar kommer de att ge mig ?
Jag hinner inte tänka tanken ut i sin fulla längd förrän musiken forsar ner från estraden till publiken.

Skruvar en aning besvärat på mig. Rättar till den röda kjolen med nervösa händer.Fötterna skallrar mot parkettgolvet under den skinnklädda fåtöljen.Försöker begrunda gästernas ansikte men ljuset från kandelabrarna är försvagt..Musiken är desto kraftfullare.
Jag låter all min uppmärksamhet gå mot tonerna som vandrar från sina dystra sidor till mera glädje.Pianostycket fångar min själ.

Efter 1 timmes konsert klingar tonerna bort.Publiken är hänryckt och ger stående ovationer. Dirigenten böjer sitt huvud djupt och tackar sina musiker.
Men så hörs hans mörka genomslående stämma.

- Vi vill i afton också passa på att tacka Lise-Lotte som sitter i salongen för dessa underbara musikstycken hon har skapat enbart för vår orkester.
-Tack Lise-Lotte