ATTITYDEN
Attityden till livet varierar verkligen från land till land.Jag känner skillnaden starkare och starkare för varje dag som går. Det är en fantastiskt känsla att bo i landet ne pas grave.
Den frasen hör jag ofta.Kanske beror det på att jag trampar i klaveret flera gånger om dagen.Men istället för att ha en negativ attityd till problemen tar man säg an dem med uppdraget att de skall lösas. En bra sak för spontana individer som jag där handlingen ofta sker före eftertankens klokhet.
Ett litet enkelt exempel. Hantverkaren är beställd.Trodde att jag bara bad om ett anbud.Nej han kommer på lördag. Men jag har inte köpt klinkern ännu och de skall också levereras upp till 400 m höjd.
Ne pas grave försöker jag intala mig själv. Men oroligheten ligger och pyr under huden. Hur skall det gå
Men nu får jag försöka t? Ta en sak åt gången. Det är inte enkelt. Men vad är det som gör att det inte är enkelt?
Svaret är Stressen är borta. Behöver inte lösa alla saker på en gång. Det är ok att det tar längre tid. Eller är det inte det ?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Haha, ja, kan bli míssförstånd. Om hantverkarn kommer utan att klinker finns tillgängliga, OK... än sen, han får väl åka igen ;-), inget allvarligt.
SvaraRaderaMen är det egentligen så att stressen är borta? Du tänker att du ska ta en sak i taget men säger att det inte är enkelt. Och oroligheten ligger och pyr under huden.
Gillade texten och framförallt de två sista styckena, eftersom det är det jag jobbar med hela tiden.
SvaraRaderaDet låter så underbart skönt det du beskriver, som att gungas fram i livet i sakta mak
SvaraRaderaHej Liselotte!
SvaraRaderaTrevligt att höra från dig igen.
Eftertänksam text, det är inte lätt att lägga stressen på hyllan då gamla mönster sitter i länge. Men det låter skönt att vara någonstans där man får träning i att släppa lite i taget.
Varma hälsningar Margareta
Den uppfattning jag har av fransmän är att allt är lugnt och det är gott om tid, stressa inte. Tills de plötsligt bestämmer sig att det ska bli av, då blir det en jäkla stress, inget planerat, allt ska göras på en gång. Varit många år med orkestrar där då allt verkar gå på lösa boliner. Lycka till med kaklet.
SvaraRaderaen sak i taget mmm fast det är la svårt i allafall tycker jag det, fransmän inbillade jag mig tog dagen som den kom fast det är klart när de väl ska göra nått då tror jag det sker i ett mera stressigt tempo
SvaraRaderaRoligt att "se" dig igen! Det gläder mig att du är kvar, roligt med så många bekantingar också (även om det är spännande med nya menar jag;). Ja, visst har man en skön attityd i Frankrike. Ne pas grave, tycker jag är så befriande. Ingenting är för allvarligt för att man inte ska kunna ha överseende med det..Varma hälsningar Cissi
SvaraRadera