att låna något

VEM SKALL JAG BE OM HJÂLP ?

Jag behöver fylla i en låneansökan om tid. I min stressade situation gör att kropp och själ inte riktigt hinner med att prata med varandra. Den unga vackra flickan med gröna ögon börjar kasta mindre vänliga blickar mot mig.

- Hur mycket tid behöver ni låna ?
- Ni har glömt att ange tidsbeloppet samt till vilket syfte tiden skall användas.
- Ni är väl medveten att på grund av finanskrisen i tidsålder har det blivit betydligt svårare att få en tidslåneansökan beviljad av tidsbanken.
Ni måste själv kunna bidraga med en kontantinsats på tiden med 30 % av lånetiden.
Sluta babbla tänker jag. Langa hit handlingarna så jag får tillgång till tidspengarna och tiden. Det märks verkligen att situationen är annorlunda än för ett år sedan.

Varför har tiden blivit en lyxvara? I barndomen var tiden en sak som vi alla hade tillgång till. Den bara fanns där och kunde plockas fram så snart vi ville. Men inte nu. Nu skulle tidskvarnarna malas och malas och ändå var det inte säkert att svaret skulle bli positivt.

Jag försöker koncentrera mig för att hitta en blå penna för att kunna skriva under lånetidsansökan. Allt för att behaga den inga blondinen som utgör entren till min tid. Ett rött läppstift halas fram ur min slitna bruna skinnväska. Snart får det sällskap av en svart plånbok,nycklar till bilen och huset.Men slutligen kommer reklampennan fram från tidens förlag.
Det är verlkigen på tiden att jag får något producerat igen. Om jag bara fått det ,hade jag sluppit att stå här på tidsbanken och lämna fram min ansökan om tid.
Var skall jag finna tiden om inte tidsbanken beviljar ed tidskredit ?