framtidstro

Vad är framtidstro?  Framtiden är den era som kommer fram i en ny tid. Tro? En tro på tiden. En tro en ritual.
Men det kan också vara en djup styrka av en segervisshet att det blir bättre i framtiden.Skapa din  egen framtid.Tro på det positiva i livet och det kommer till dig.

Älskad

Ett svart gatubarn lyftes ur korgen.Vi var tre medelåldriga kvinnor som stirrade  med kärlek och en aning uppgivenhet.

Jag hade inte varit med i processen när de hämtade barnet från gatan.
 Corinne hade  sett honom ensam i mer än en vecka.Varje kväll efter arbetet hade hon kört förbi kyrkogården med en tallrik mat till honom.
- Väderleksrapporten lovar minus grader i natt och det klarar han inte.
- Vill du hålla honom?

Den lille svarte pep en aning när Corinne lyfte över kroppen till mig. Hans smaragdgröna ögon sökte min blick. Jag strök honom lugnande över det svarta håret.

-Vad skall ni göra med honom ?

- Har ni hittat ett hem?

Försökte febrilt hålla mina känslor ischack.

- Vill du inte ha honom ? Du har plats.

- Jag vet inte.

Lyfte över honom till min väninna med då startade ljudet på högsta volymskalan. Snabbt hamnande han åter min famn och tystnaden infann sig . Han valde mig och nu har vi bott tillsammans i 6 månader och han är en älskad lien kattpojke som ger oss massor med glädje även schäfern gillar sin nye kompis.

Dystert togs de  sex stegen från kyrkbacken bort till ett runt fransk bistrobord. Siffran 6 symboliserade en resa. Vad det dags att resa vidare? Oroliga tankesekvenser stegrades  under en mörkbrun hårbotten.
 Det gick inte längre att acceptera hans maner:Bråket utanför St Marie  var en dyster indikation på att ett avbrott måste förverkligas.

Fotstegenstakt var tung och ihålig när klackarna slog mot en het asfalt i en fransk sommarhetta.

Var det vårmen som orsakade hans deprimerande utslag av elakhet ? Vad spelar det för roll vad som ligger bakom ? Deras sista 6 månader hade absolut inte varit lyckosamma.Inte på något sätt. Han tog fullständigt all energi från den redan utarbetade kroppsmassan.

Rädslan att dystra mörka moln skulle dras ihop till en urladdning i relationen var överhängande. Försökte förgäves ta till sig den 30 gradiga värmen men hjärnan var iskall av svarta funderingar.

En grå citroen bromsade hastigt in framför bordet. Bromsarna var i upplösningstillstånd. Men  det går att byta ut och sedan kör bilen som vanligt igen.Skulle livet röra sig på normala vägar igen ?

Nakenhet

Det fanns ingen tvekan.Naket låg sanningen på bordet. En het önskan om att kunna få bort känslan av uppgivenhet.

Allt hade gått fel denna vinter trots att snön hade lyst med sin frånvaro. Kunde något ha gjorts annorlunda ?

Deras sista samtal utanför kyrkan St Marie lördagen den 7 april hade varit finalen på ett långt lidande.
Hans ständiga oro för att inte lyckas i livet .Inte vara tillräcklig hade givit enorma konsekvenbser för henne.
Väninnorna tog avstånd ville inte vara nära en person som hela tiden måste vara i centrum. Rädslan skapade ett besser wisser syndrom hos honom.Osäkerheten gjorde att hans ideer var de enda riktiga i hela Europa:

Men på kyrkbacken hade några ord för mycket halkat ur hans vindrickande hals.

-  Tänk dig för vad du säger. Jag lägger märke till varje ord: Mitt franska språk är perfekt.

I sitt huvud tänkte hon.Hur kan det vara det när du har svåra läs och skrivproblem.
Men inte ett ljud kom över de spända läpparna.Bestämde sig för att göra ett avslut och låta allt elände rinna ut på rue de Arago.

- Du måste vara mycket trött,upprepade han med jämna mellanrum.

Ur ögonvrån såg hon sin väninna Ursula komma gående på andra sidag gatan.
Kom ihåg väninnans varningar.Bli inte ovän med honom.

- Jag tror att det är bäst att du funderar på vad du verkligen vill. Det är inte i Perpignan som svaret ligger.

Reser på lördag till Sturup och förväntar mig att lösningen är klar efter detta. Svårt att hålla känslobalansen i styr. Måtte han göra verklighet av hotet att flytta. NU. inte om flera månader.

SEVÄRDHET

Molnen drar ihops sig.Är ett regn pâ ingâende ? Det fâr vi verkligen inte hoppas. Ikväll är det dags för en sevärdhet som är en urgamma lsed inte enbart i .................................


Elden tänds pâ det heliga berget Canigou i franska katalonien . Ungdomar frân bâda sidor om Pyreneerna samlas pâ toppen och fâr till slut sina facklortända av den heliga elden; Elden symboliserar ocksâ vänskapen mellan de tvâ länderna
;
Pâ var sin sida om berget löper ungdomarna med brinnande facklorna heliga och tänder bâlen i landsbyarna pâ vägen ner mot Perpignan.

Kan denna tradition ha nâgot att göra med vikingarna;Det finns nämligen flera spâr av dem här i trakten.
Den sista anhalten för flamman är att tända bâlet i Perpignan.Här blir det fest och glamm.

När elden brunnit ut förvaras fackellampan inne i borge till nästa âr dâ det âr dags att pâ nytt bestiga Canigou 2785m föra att tända facklorna igen.

En sevärdhet som tydligen finns i flera länder fast pâ olika sâtt.

RUTIGT

Det var sommar.Solen kom pâ besök denna söndag eftermiddag.
Ett runt vitmâlat trädgârdsbord stod pâ ett avbränt gräs. 6 stolar var parata att ta emot de besökande.
Härligt att de äntligen fick tid att samlas.Dagen till ära hade hon plockat fram den blâ och grönrutiga duken frân linneskâpet.
Undrade i sitt stilla sinne om de kom ihâg ruten . Kunde rutorna även efter nästan 30 âr komma att leda dem genom gjädjetârar och glädjeskratt ?
Var och en av de fem hade haft sin egen favorit ruta.Hade livet ¨ndrat deras val av ruta.Kanske var den bortsorterad av nâgot annat. Vem vet eventuellt ersatts av ett lângrandigt streck.
4 bildâck frân fiaten yrde upp ett damm pâ grusvägen allt medans de skrek ut vi är här .
Rutorna var tillbaka.

TRAGEDI

Tragedi var ett starkt ord att sâtta pâ pränt.Kände sig frestad att använda ordet pâ det gula brevpappret som lâg och fladdrade pâ ett avnött skrivbord.

Var der verkligen nâgon som fortfarande skrev ? Kunde man köpa frimärke ? Existerade posten ?
Mânga tankar försökte ta bort uppdraget frân att skriva de uppslitande raderna pâ pappret som slutligen var tänkt att hamna pâ mannens bröstkorg.

Allt hade varit sâ lângt frân tragedi nâgon kunde ¨tänka sig. Livet lekte.De var unga hopfyllda om att skapa just sitt eget paradis.

En natt i mânljus hade tragedin trätt in pâ livets scen och tagit huvudrollen ifrân henne. Det hade inte hjälpt att klaga till motspelaren.Han vägrade att komma fram pâ scenen. Men hon hade sett nog i ett spanskt mânljus.Hans kniv hade lungt och rytmiskt skurit djupa skâror i kroppen som lâg orörlig pâ stenterassen.

Varför ha dâligt samvete .Han var värd denna upplevelse för att själv kunna förstâ den verkliga innebörden av ordet tragedi.

Lângsamt och begrundade började hon föra pennan med lugna rörelser över det tomma pappret.

Tragikens resa har nâtt sitt mâl.Inte ens du kunde fly undan trots alla..........................

En hotfull knackning pâ ytterdörren gjorde att sista bokstaven bara blev halv.Skulle hon bara kunna utföra tragiken till hälften ?

FRUKT 16 juni

Skinnet var mjukt när fingertopparna lângsamt drogs över ytan.

Morgon TV pratade i vâldsam fart med blandat innehâll.Precis som en fruktsallad.

Idag avrättade de en rund frodig individ.Fullständigt avskalad lâg den pâ bänken och kniven skar tunna skivor .Sedan kom bâlet.Ett riktigt häxbâl.
De tunna skivorna hamnade i den brinnande stekpannan med smör. Fruktkroppen vändes för att kunna fâ flammorna pâ bâda sidorna.Det tog inte mânga minuter innan avrättning var till enda.Likt en trofe ringlades den välsmakande honungen frân munkarnas kloster i Cuxa.
Voila Stekt mango med honung.

FLÄCKIGT

- Varför skrevs brevet aldrig ?

- Varför togs inte ansvar ?

- Varför tog lögnerna överhand ?

Tre enkla frâgor som kunde göras till en sjö av obesvarade frâgor. Handstilen var spretig och sirlig men orden var noggrant nedpräntade pâ ett fläckigt papper i en skinnbunden brun dagbok frân slutet av 1800 talet.

Hade egentliga inte alla personer smâ fläckar av dâligt samvete?Han hade faktiskt just nu en fläck av obehag med den gamla dagboken frân mormodens vind som han höll i ett stenhârt grepp i sin fladdrande hand.

En aning nervöst kom de smala fingrarna att vânda blad i en bok som hade mânga flâckar pâ sina sidor.
Kanske fanns det ocksâ nâgon som hade en stor fläck pâ sitt samvete?

Var Matilda verkligen hans mormor eller talade ryktena sant i den lilla landsbyn utanför Vinslöv ?

befria 14 juni 2011

Motorvägen ligger öppen och rak.Asfalten bär tankarnas färg. Den stâr i skarp kontrast försommarens blâ himmel.
Vid varje betalstation blev bâde bilen och en väldimensionerad kropp befriad frân vissa delar av ett tungt bagage.

Skulle det överhuvudtaget finnas nâgot kvar i kofferten när destination var till enda ?

Slutstationen var det ögonblick när den stora befrielsen skulle kunna infinna sig eller var det kanske sâ att det uppstod ännu mera barriärer.

Biltutans vrâl öppnade hâlet in i rädslans allra innersta kyffe.
Yrvaket vidgades gröna ögon likt en grönskande oas omgärdad av svart asfalt som var beströdd med bilar till höger och vänster om hennes grâ renault ârsmodell 1998.

I ren reflex vreds läderratten om till att lâta däcken nâ den högra delen av filen.
Likt en dröm befriades de mörka asfalerade tankarna när solens hetta nâdde ett bekymrat ansikte.

RUNDVANDRING

Vandringen hade varat i ungefär.......................
Ja hur länge egentligen ?

Cirkeln är sluten. Sluten bli den verkligen det nâgonsinn? Hade vandrat runt frân rum till rum i livets stora skâdespel.Hade rundvandringen nâtt sitt mâl ?

Men det fanns ocksâ en annan dimension av rundvandringen.Att kunna gâ runt och plocka det bästa i varje livsrum och ögonblick.När vandringen hade gâtt runt är vâr tid till enda pâ jorden för denna gâng;

När börjaaar sâden nästa vandringsfasen i livet ? Ingen vet egentligen.Kan munkarna i Tibet,Indianerna eller grönländarna ge oss svaret
.
Tankarna vandrar runt denna franska pingstdag pâ en terass med havsutsikt.

Min vandring närmade sig sitt slut men skulle den nâ runt ? Det enda som fanns framför näthinnan var grusvägarna upp till platân. Kanske symboloserade denna väg meningen med livet ?

HEMLÄNGTAN

Längtan var bullrande,krävande. Bad om att finna hem. Tre bokstäver.Alla goda ting är tre. Stämmer det ?

Samtalet igâr pâ byns cafe satte igâng en större tankeverksamhet.
Han trodde att hennes själ lâg blottad för honom.
Han skjöt vilt med sina analyserande ord.Ddt blev till mening efter mening. Hon provade med att stâlsätta sig och inte visa sina târar. Dâ gjorde han det.

En finlemmiga handen mötte det nytvättade hâret och kinden fick ocksâ uppleva fingertopparnas närhet. Beröringen blev för stark.

- Nu grâter du snart.

- Ja,Ja. Men var snäll och gâ härifrân nu
.
- Betalar du mitt kaffe ?

- Visst; Men gâ NU.

Torkade febrilt bort deirriterande târarna.
Hur kom det sig att att han var fenomenal pâ att trycka pâ hennes känsloknappar ?

Han hade denna mândag eftermiddag i strâlande solsken satt igâng en hel känslokonsert.

Men nu i dygnets svarta timmar blev hon medveten om vad som mâste förändras.Ville absolut inte spela samma roll i livet en gâng till. En kopia är alltid en kopia sa hon högt till det tomma vinglaset.

HYSS ?????????????????????????

- Ta det lugnt.Det är säkert bara grannbarnen som hittar pâ hyss .

Orden kom frân franska stämband.Tveksamt mötte hon de gamla franska grâ ögonen.

-Pojkstreck säger ni.Är det inte att gâ över gränsen ?

- Varje dag klockan sju ligger här ett ett vackert paket pâ min stentrappa.

Det var alltid en annan färg pâ omslagspappret.Det hade aldrig upprepat sig tvâ gânger. Men vem ville göra henne illa ? Eller skulle det tolkas som en uppmaning att lämna den franska vinbyn i Languedoc ?

Trakasserierna eller hyssen som grannen envisades med att kalla det började redan första natten i huset.

Hon hörde röster i den franska sommarnatten.Sovrumsfönstret stod pâ glänt.Det gick inte att urskilja antalet stämmor.Den natten trodde hon att det var en dröm.Utmattad efter 2000 km i nonstop genom Europa kunde säkert skapa hallucinationer.

- Madame,ne pas grave.

Inte allvarligt tänkte hon.

-Ca va. A demain.

Skulle trakasserierna komma innanför den lavendelfärgade dörren efter 14 olustfyllda nätter?

PILLER

En hög vita piller lâg inom bekvämt räckhâll pâ det runda glasbordet. Brasans orange blâ lâgor slickade obevekligt kastanjeträdets stypade stam.
Oroligt drog handen en ockrafärgad yllefilt tätare om kroppen.
Kroppen var placerad i en sliten brun skinnfâtölj.Den hade börjat spricka precis som hennes livshud.
Târana kom lângsamt men obenhörligt âkande nerför kinderna. Snyftningen avbröt tystnaden i det stora huset.. Schäferhanen lyfte sitt vackra huvud och stirrade intensivt in i hennes nervösa ögon.
Hunden reste sig och kom fram till fâtöljen och satte sig. Hans ögon var bedjandeoch en vetefärgad tass hamnade gâng pâ gâng i knäet.
- Jag âr förvirrad.
- Vad betyder Jörgens ord ?
- Vad vill han ?
- Jag behöver närhet.
Hon var rädd att ställa frâgan.Rädd för att bli avvisad. Kanske skulle pillerhögen vara en enklare lösning.Den skulle i alla fall inte avvisa.

Normer

Vad är en norm ?
Vem bestämmer innehâllet i normen ?

De hade skapat sina egna normer under ett halvt sekel. Men efter 14 franska dygn hade hennse resväska frân det förgâgna öppnat sig och invaderade den spensliga kroppen med en intensiv kraft.

Men vilken norm att leva vill jag ha ?
Finns det nâgon grupp av personer som har en norm som svänger i takt med min norm ?
Nâgonstans mâste den bara finnas.

En fransk morgonluft kom inseglande genom ett trasigt sovrumsfönster.
Enligt normen var det dags att flytta de trötta benen ur den varma sängen.

- Nej jag anpassar normen till att gälla just mig här och nu;

Hon drog täcket över huvudet och lät tankarna dansa med de franska vindpustarna.
En vindpustnorm sa, vänd tillbaka till den säkra normen. Dâ behöver du aldrig vara rädd för att följa en felaktig norm; De andra har satt upp mâlet med din inre utveckling.Du skall bara lyda instruktionerna.

- Men det vill jag INTE. Det är därför jag ligger in fransk dubbelsäng och provar med att omforma normerna till det nya avstampet i livet.

- Jag kan inte mera .
- Jag vill inte mera. Mâste väga att kasta mig ut i det okända som stundtals kanske kommer att innebära normlöshet.

FÖRSLAGET

Hans sensibla händer fyllde hela rummet. De arbetade i alla väderstreck.

- Detta är vâr enda chans.
-Här i detta hus kan vi verkligen fullfölja vâra drömmar.
-Inte bara det
-Vi kommer att bli rika.

Hennes inre monolog berättade att jag är redan rik. Rik pâ upplevelser.Goda och mindre goda.

Förslaget var genomtänkt och skulle kunna fungera i deras verklighet. Men gamla ofullfölda förslag skapade ett hinder som hon inte anade att forcera
.
- Titta; Trädgârden är fantastisk.
-Här kan vi tom kunna ha en liten tältplats.
- Kom. SE här. Utsikten tog tag i hennes inre drömmar och hans glädjefyllda havsblâ ögon skickade ömma signaler till hennes hjärta. Hjärtat provade febrilt med att fâ kontakt till logiken och satte in ett starkt angrepp.. Denna handling var nästan outhärdlig.

- Jag ser vad du menar.
-Ja,sâ skulle vi kunna göra.

Solen brände frân en nästan molnfri himmel.Nâgra enstaka molntussar seglade lângsamt över deras drömmar. Eller var det egentligen hans drömmar ?

- Var inte rädd.Jag hjälper dig att genomföra projektet.
-Tro mig det är vâr enda chans att kunna skapa en framtid här i Marocko.

Den fransktalande mäklaren skickade krävande blickar om ett svar.

- OK Vi köper huset, en riad med 7 rum och startar ett bed and breakfast
.
Detta var hans förslag.

Till sig själv sa hon.Det är sista gângen jag gâr efter nâgon annans förslag.Har tyvärr bara negativ erfarenheter.Men hans dröm var ocksâ min dröm för längsedan.

- Voila

Affären var avklarad och nu skulle pappren skrivas pâ i det lilla mäklarkontoret i Casablanca.

FÖR tankegângen medansÄNDRA

Ändra. Du vet att att du inte längre är ensam när vinden smeker ditt blonda hâr .

Vi kan skifta vâra gamla luggslitna vanor. Be livets skräddare om att lägga ut ett nytt mönster pâ det oanvända blâ tyget.Skapa ett alldeles egt och unikt mönster.

- Ta sprânget ut i det okända

Fjärilsbarnen dansar i magen.Hjärtat rör sig i takt med med mörka fado toner.

Ser sig själv gâng pâ gâng i den vita ovala köksspegeln.Ett brett leende lyser upp ett fundersamt ovalt ansikte som har sett mer än ett halvt sekel vandra över dess hud.

- Kan jag ?

- Vill jag ?

- Är det möjligt att förändra ?

- Vem förändrar jag för ?

- Varför förändrar jag ?


Därför att .........................................


Tankarna sätter omedelbart in sitt eget försvarssystem. Men musiken förändrar kretsloppet.

Biltutans skrällande ljud avbrytertank promenaden under det blonda hâret. Kraftfyllda steg hörs frân terssgolvet.

Vinden smekte hans hâr. Han var inte längre ensam.

samband

Vad var det som band samman? Bandet ? Sambandet ? Samspelet ?

Kudden var fullständigt vât av nattens regnväder. Nederbörden var inte liten pâ insidan av huset vitkalkade väggar.

Under dygnets mörka timmar hade ordet samband stâtt som en neonskylt lysande i en nattsvart himmel.
Lika dunkla som himlen var tankarna. Gick inte ens att fâ ett samband mellan en tanke till en annan. Svaret mâste finnas. Men vem hade nyckeln till att öppna upp i avgrunden för att kunna fâ veta vad det var som bad samman de olika incidenterna pâ Mas Frais.

Deras ögon var tomma och helt avstängda för en enda känsla när hennes enträgna frâgor förtvivlat försökte nâ fram till den vita själens renhet.

Men efter en stormig vecka var hon snart tvungen att ge sig tillbaka till fastlandet. Biljetten gick inte att boka om och varken vädret eller sina stormiga känslor inför ett fiasko gick att göra om.

Kyrkklockan i vinbyn slog tre tunga metalliska slag. En hund skällde. Annars var allt tyst bara hjärtats oregelbundna slag hördes likt ett mullrande äskväder.

Vad är det som händer ?

Varför kan jag inte hitta sambandet mellan deras förljugna relation ?

Blixten tände hela rummet till ett vitt vasst sken. Rädslan gjorde att det gamla duntäcket drogs över ett svart kortklippt hâr.

Det fanns en dag kvar att finna svaret.

helt

Himlen var helt grâ.Inte en öppning fanns för att kunna komma in under ytan.Trötthetens hand tog en brunrandig mugg frân diskbänken.

Schäferns djupa skall skar genom tystnaden. Muggen tog sin egen bana med hjälp av tyngdkraften nâdde den inom nâgra fâ sekunder ett svart klinket golv. Skärvorna flög runt köksgolvet liksom tankarna.

Kom de tillbaka för att avsluta ärendet helt och hâllet? Djurets röst gick inte att fâ stopp pâ. Inget annat hördes i morgontimmen;Men vad hade egentligen gjort att hon stod i köket i en ljusblâ pyjamas som för länge sedan hade sett sina glänsande dagar.?

Är ocksâ min bästa tid förbi ? Ögonen gav sig till att stirra ner pâ den sönderslagna muggen; Den skulle aldrig kunna bli hel igen. Var det ett tecken pâ att sluta kämpa emot för att kunna âterställa ordningen.Helheten hade kommot och gâtt genom den vitflagade grinden âr efter âr.

Det var bara att inse att det var förbi. De trötta händerna drog sig ner mot golvet och bôrjade röra sig med ett märkligt lugn för att samla livsskärvorna som lâg utspridda; De flesta delarna hade hamnat under ett tungt bord.Precis som de sökte skydd även dâ det att inget längre var helt.
Vad är helt?

Tre tunga bankande slag pâ dörren som tydligen var hel eftersom inga händer kom in â andra sidan..

FÖRSONINSLÂGOR

Lâgorna slickade eken. Den ât mer och mer av ekens kraft. Till slut skulle det bara vara kvar en svart varm aska; Vem skulle hon ge lâgornas budskap till? Fanns det nâgon kvar i familjen Ek för att kunna föstâ budskapet ?

Berta hade passerat 100 ârs strecket. Hon var den äldsta men budskapet skulle det nâ fram eller enbart slâs bort av alla sterila instrument runt kroppen.

Under ekklabbarna lâg ett gulnat brevpapper.överskriftens sirliga bokstäver hade ännu inte nâtts av eldens obönhörliga hetta. Till min älskade J

Sorgen stramade ât hjärtklaffarna till att stâ i givvakt;De som tidigare hade dansat tango längs gatorna i Buens Aires.
Idag i ett europeiskt höstmörker hade försoningsbrevet blivit eldens dessert. Hatet kändes inte lika brinnande men känslan av att inte ha använt sig av försoningens möjligheter gjorde ont.

Nu var det försent. Imorgon skulle hans aska âterförenas med de andra ekarna i Lund.
Eldens skrek och oranga flammor bet sig tag i det gulnade brevet och bokstäverna försvann.
Kunde hon försonas med sig själv ?