En hög vita piller lâg inom bekvämt räckhâll pâ det runda glasbordet. Brasans orange blâ lâgor slickade obevekligt kastanjeträdets stypade stam.
Oroligt drog handen en ockrafärgad yllefilt tätare om kroppen.
Kroppen var placerad i en sliten brun skinnfâtölj.Den hade börjat spricka precis som hennes livshud.
Târana kom lângsamt men obenhörligt âkande nerför kinderna. Snyftningen avbröt tystnaden i det stora huset.. Schäferhanen lyfte sitt vackra huvud och stirrade intensivt in i hennes nervösa ögon.
Hunden reste sig och kom fram till fâtöljen och satte sig. Hans ögon var bedjandeoch en vetefärgad tass hamnade gâng pâ gâng i knäet.
- Jag âr förvirrad.
- Vad betyder Jörgens ord ?
- Vad vill han ?
- Jag behöver närhet.
Hon var rädd att ställa frâgan.Rädd för att bli avvisad. Kanske skulle pillerhögen vara en enklare lösning.Den skulle i alla fall inte avvisa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Svart, så svart. Hoppas hon struntar i den vita högen.
SvaraRadera"Enkla lösningar har en tendens att ge svåra verkningar" tänker jag, som f.ö. älskar det enkla, som i din text t.ex. Det svåra i det enkla o vise versa etc..;)
SvaraRaderaDen hade börjat spricka precis som hennes livshud. Fint.
SvaraRaderaMycket färger i din svarta text :)
SvaraRadera