Begäret efter svaret hade förstört livet. Nu 50 år senare hade kanske upplösningen ingen betydelse.Men minnesbilden från den speciella morgonen satt fastbunden med isliner.Lika mycket is som hade fått hans livsblod till att stelna en sommarmorgon 1959.
Begäret hade sedan denna sommar blivit en styrande och krävande kraft. Den hade tvingat honom att sluta sitt arbete på kommunalkontoret i den lilla landsbyn på Österlen för att ge sig ut och finna ledtrådarna.Kanske skulle de få isblodet till att smälta i de tjocka venerna.
Begäret krävde att det första stoppet i sökandet var på Brunnsgatan. Förut hade denna gata haft namnet kärleksgatan.Bara tanken på detta namn fick honom att börja gråta.
Men begäret fick honom att knacka på varje gatuhus upp till kyrkan. Ingen av Österlendörrarna kunde komma med ett rimligt svar.
-Ursäkta att jag stör.
-Men vet ni om .....................?
Han hade aldrig fått något svar. Ibland tyckte han att några ögon for allt för snabbt till sidan och deras händer drog med den isande vindens hastighet igen de gamla Österlendörrarna.
Begäret kunde inte finna någon öppning på Österlen men det pockade på att nästa stopp skulle bli i klostret i den franska landsby Villelong des monts
Med nervösa lite åldersspruckna händer slogs visakortets nummer in.Den franska resan var beställd. Skulle begäret få sin belöning ?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Blir väldigt nyfiken på fortsättningen, men kanske ännu mer på början. Vad har egentligen hänt. En liten banal fråga som etsat sig kvar? En stor katastrof? Din text väcker intresse.
SvaraRadera