tisdag 25 augusti 2009

utmaning 237

Ideernas vandring


Vägen skär rakt in i Pyreneerna.Grusvägen är kantad av bergets massiva stenar som har korkekarna till sin peruk. Ekarna är gröna och skänker lugn för inte få stressen till att ta öka över projekten som varken är påbörjade eller avslutade.

Kunde fortfarande komma ihåg smaken och doften av desserten på en fransk takterass för flera flera år sedan.
-Jag villuppleva det igen.

Kramade nervöst den tunna plastpåsen i handen som lågt kind mot kind med den vänsta handflatan. Den högra var fullt upptagen med att få bort flugorna.Det var kvavt. Olidligt kvavt. Canigou muttrade i bakgrunden och hade tagit på sig en svartgrå mössa denna förmiddag.

- Allt går tydlingen i den mörka färgskalan. Till och med klädslen. Mörkblå shorts och en svart T-shirt från Netto matchade vädergudarnas sinnesstämning.

Nu var hon framkommen till platån.Men gav sig inte tid till att stanna upp och njuta av den vackra utsikten. Iden skulle förverkligas idag.

Svartingarna måste finnas i huset innan gästrna kom ikväll vid sextiden.

Nu gjorde vägen en skarp sväng till höger.ögonen sänktes och de sökte febrilt efter svartingarna. Hela hennes koncentration var inriktad på detta momenetet. Iden fick bara inte misslyckas.
Plötsligt dök det upp några svartingar som dinglade i grenarna.Varsamt tog hon dem i sina händer och smekte dem mjukt.Ingen vätska kom fram. Hon stirrade med fasan i blicken. Projektet kunde inte förverkligas.Hade bjudit in vännerna på pannkakor med björnbärssylt säkert en vecka för tidigt. Kanske skulle nästa år bättre kunna uppfylla iden med plättar och nyplockade björnbär från Pyrennerna

3 kommentarer:

  1. Gillar korkekarna som peruk. Det verkar dock lättare att få tag på björnbär här hemma. Men en härlig beskrivning av ett misslyckat försök. Och att köpa en burk med björnbärssylt gick väl hennes ära förnär, kan jag tänka?

    SvaraRadera
  2. Jag blir nyfiken på vad det är hon letar efter och det är tråkigt att hon inte hittar det. Gillar beskrivningen av björnbären som svartingar. Jag önskar henne lycka till nästa år och hoppas att hon hittar något annat att ha till pannkakorna i år. /Betty

    SvaraRadera
  3. Jag håller med Betty
    Du hade ett driv i texten som gjorde mig nyfiken, och ville veta mer.

    SvaraRadera