ETTT RISKFYLLT TANKEÅSKREGN
Biljett.Beställd.Betald. Bra.Bättre.Bäst. Återstår att se om dessa ord verkligen skulle bli följeslagarna på den nya resan.
Märkligt och med en lite overklig känsla av 30 arbetsdagar kvar. Hon hade lyssnattill rytmen av sitt hjärta och låtit hjärtat ta kommandot. Måtte nu förståndet kunna bli ett gediget komplement till hjärtebeslutet.
Det var en risk att flytta och att inte ha någon betald returbiljett att dra upp ur handväskan. Beslutet var rätt. Men var mannen,platsen och tiden den rätta ?
Vilket privilegium att följa hjärtats viskningar och tron på kärlek.
Nervositeten slog ner som starka blixtnedslag i uppbrottet. Ibland blev hon helt handlingsförlamad av framtidens osäkerhet. Lika snabbt som blixten störtdök i marken försvann den igen och åskan mullrade i horisonten under några skälvande minuter. Soelns strålar bröt igenom
måndag 9 mars 2009
lördag 7 mars 2009
utmaning 66 från boken Ayaan før. Ayaan Hirsi Ali
Så beslutade han sig för att gå på universitetet i USA: Colombia university i New york (slut på citatet från boken.)
Natten var mörk. Passagerarna satt förväntansfyllda och väntade på att planet skulle ta sig ner på Kennedy airport i New york. Han tittade oavbrutet ut genom flygplansfönstret och kunde inte sluta att imponeras av gatuljusets mönster över staden. Det såg ut som en stjärna. Ett gott omen. Det var hans stjärna att äntligen få leva ut sin dröm att komma hit och studera.
Uppoffringarna hade varit enorma i hemlandet. Extra jobb dag och natt i åratal. Pengar i stora och små belopp från släkten. Det var han Ali som skulle föra hela familjens välstånd och överlevnad vidare.
Rädslan skjölde över honom och det akompanjerades av en kraftig luftgrop så passagerarna bara skrek högt.
Skriket tog Ali inte som ett tecken men skriket var det som skulle bli hans personliga kännetecknet i åratal.
Ali började förbereda sig för landstigningen på den nya kontinenten. Passet plockades fram ur ett slitet skinnetui . Guldringen glänste på hans finger. Det hade varit en dag fyllda av lycka när han och Ayaan hade gått runt i guldbasaren I Istanbul för attvälja ringar
Natten var mörk. Passagerarna satt förväntansfyllda och väntade på att planet skulle ta sig ner på Kennedy airport i New york. Han tittade oavbrutet ut genom flygplansfönstret och kunde inte sluta att imponeras av gatuljusets mönster över staden. Det såg ut som en stjärna. Ett gott omen. Det var hans stjärna att äntligen få leva ut sin dröm att komma hit och studera.
Uppoffringarna hade varit enorma i hemlandet. Extra jobb dag och natt i åratal. Pengar i stora och små belopp från släkten. Det var han Ali som skulle föra hela familjens välstånd och överlevnad vidare.
Rädslan skjölde över honom och det akompanjerades av en kraftig luftgrop så passagerarna bara skrek högt.
Skriket tog Ali inte som ett tecken men skriket var det som skulle bli hans personliga kännetecknet i åratal.
Ali började förbereda sig för landstigningen på den nya kontinenten. Passet plockades fram ur ett slitet skinnetui . Guldringen glänste på hans finger. Det hade varit en dag fyllda av lycka när han och Ayaan hade gått runt i guldbasaren I Istanbul för attvälja ringar
utmanning 65 skriv till musiken
MUSIKPROMENADEN.
Regnet duggar ner över en grön tunn bomullskappa. Löjligt att tro att sommaren hade vandrat in i staden. Men de vandrar nu sida vid sida in i kyrkan en kväll i slutet på april.
Stämningen är i sitt bästa humör. Det ligger en förväntan likt ett moln över besökarnas närvaro.
De stannar upp och tittar kärleksfullt på interiören som verkligen är harmonisk. All den vackra inredningen i trä från 1800 talet målat i ljusgrå färg. Marmorgolvet i svart och grått. Silverkandelabrarna är tända och ljuslågorna smeker väggarna somi en kärleksakt.
I tredje raden till vänster finns det fortfarande två lediga platser. Svårt att komma förbi de alltför runda med en aning för många kilo i bagaget. Kampen lyckas och äntligen sitter de på kyrkbänken.
Musikanterna står redan där framme.
Plötsligt fylls hela kyrkorummet av en musik som de bara aldrig hade trott sig få höra. Musiken borrar sig in i deras kroppar. De kan inte fly .Musiken har låst in dem i sitt musikfängelse. Men de bara njuter av sitt beök i detta fängelse. Upplevelserna förlamar deras sinne och efter en stund tystnar allt lika obegripligt som det började.
De är omtumlande när de vandrar ut ur kyrkan men varma och kärleksfylda i sina hjärtan
Regnet duggar ner över en grön tunn bomullskappa. Löjligt att tro att sommaren hade vandrat in i staden. Men de vandrar nu sida vid sida in i kyrkan en kväll i slutet på april.
Stämningen är i sitt bästa humör. Det ligger en förväntan likt ett moln över besökarnas närvaro.
De stannar upp och tittar kärleksfullt på interiören som verkligen är harmonisk. All den vackra inredningen i trä från 1800 talet målat i ljusgrå färg. Marmorgolvet i svart och grått. Silverkandelabrarna är tända och ljuslågorna smeker väggarna somi en kärleksakt.
I tredje raden till vänster finns det fortfarande två lediga platser. Svårt att komma förbi de alltför runda med en aning för många kilo i bagaget. Kampen lyckas och äntligen sitter de på kyrkbänken.
Musikanterna står redan där framme.
Plötsligt fylls hela kyrkorummet av en musik som de bara aldrig hade trott sig få höra. Musiken borrar sig in i deras kroppar. De kan inte fly .Musiken har låst in dem i sitt musikfängelse. Men de bara njuter av sitt beök i detta fängelse. Upplevelserna förlamar deras sinne och efter en stund tystnar allt lika obegripligt som det började.
De är omtumlande när de vandrar ut ur kyrkan men varma och kärleksfylda i sina hjärtan
fredag 6 mars 2009
utmaning 64 sitta fast
Sitter fast på mönsterarket.Det är ett mönster av handlingar som kan beskrivas likt beteendets mönster fastklistrat på på livstyget meter efter meter. Bär samma linjer runda,tvära.lodräta,vertikala. Ja,de går också många gånger i cirklar.
Vad är det som gör att upplevelserna av mönstren känns besvärliga och krångliga ?
Dagen är bestående avhinder som hela tiden skall övervinnas. Planerna slås till spillo .Nya utarbetas på nolltid. Katastrofala nyheter dimper in genom hjärnan .Den ena värre en den andre. Till slut kan hon bara inte ta emot mera. Händerna blir tvungna att hålla i huvudet för att det smala ansiktet inte skall tappa balansen och göra ett magplask på ett kommunalt skrivbord..
Sitter fast. Kan inte lösgöra sig varken ekonomiskt eller känslomässigt. Hon var så nära att fullborda sin dröm när hindrent obemärkt gled in på banan. De hade alla olika formationer. När ett hinder var överhoppat stod nästa hinder klart men bara mycket högre än innan.
När skulle målet kunna nås ? Vad är egentligen mål. Gällde det egentligen inte bara om att ta bort klistret som satt under livets skor ?
Vad är det som gör att upplevelserna av mönstren känns besvärliga och krångliga ?
Dagen är bestående avhinder som hela tiden skall övervinnas. Planerna slås till spillo .Nya utarbetas på nolltid. Katastrofala nyheter dimper in genom hjärnan .Den ena värre en den andre. Till slut kan hon bara inte ta emot mera. Händerna blir tvungna att hålla i huvudet för att det smala ansiktet inte skall tappa balansen och göra ett magplask på ett kommunalt skrivbord..
Sitter fast. Kan inte lösgöra sig varken ekonomiskt eller känslomässigt. Hon var så nära att fullborda sin dröm när hindrent obemärkt gled in på banan. De hade alla olika formationer. När ett hinder var överhoppat stod nästa hinder klart men bara mycket högre än innan.
När skulle målet kunna nås ? Vad är egentligen mål. Gällde det egentligen inte bara om att ta bort klistret som satt under livets skor ?
tisdag 3 mars 2009
UTMANING 62 EN NY KROPPSDEL
I VÄNTAN PÅ EN BESTÄLLNING
Sitter och väntar otåligt på leveransen. Har ringt Pia för femte gången idag. linjen var en smula skrovlig till Köpenhamn . Tele France var inte på sitt bästa humör.
- Jag har varit på posten på hovedbanegården och postat paketet. Det är skickat med express.Om du går in på postens hemsida kan du följa paketets resa från Danmark till Perpignan.
- Jag betalades nästan 15 Euro för denna service så tryck på alla knappar som du kommer åt.
-Ja,ja men sa de inte NÄR paketet skulle vara framme på Rue des Acacias ?
- Nej. Jo de sa noll dagar. Men det är en omöjlighet.
Vem skulle kamma noll i denna omgång ?
Jag hade fyllt i beställningssedeln efter punkt och prickar. Exakta mått var inskrivna. Två stycken var beställda. Färgen ljus med lite eller rättare sagt många små fina rynkor. Lite lyx hade jag lagt till. Tillbehören med dekorationskanten skulle vara knallröd och en smula längre än standardutförandet. Men inte allt för mycket. De måste kunna hantera vardagsbestyren på ett snabbt och effektivt sätt.
Jag hade i förra veckan varit på banken i Perpignan och gjort en störtdykning i mitt sparkapital. Skulle beställningen kunna realisera mina önskningar ?
Finns det ångerrätt ?Kan jag öppna paketet och använda dem tillsammans med herr D:s nyckel och ändå skicka dem tillbaka ?
Var är bruksanvisningen ?
Här ligger den. Sätt in nyckeln i herr D.
Tryck på enter och handlingsprogrammets valmöjligheter kommer upp på skaärmen.
Välj en aktivitet t.ex putsa fönster.
Markera linjen och tryck enter.
De två händerna har löst uppgiften inom 30 minuter.
Slå av skärmen och ta ut nyckeln.
Full returrätt inom 8 dagar om Du inte är nöjd med varan
Pling ,Pling
Brevbäraren har kommit.
Sitter och väntar otåligt på leveransen. Har ringt Pia för femte gången idag. linjen var en smula skrovlig till Köpenhamn . Tele France var inte på sitt bästa humör.
- Jag har varit på posten på hovedbanegården och postat paketet. Det är skickat med express.Om du går in på postens hemsida kan du följa paketets resa från Danmark till Perpignan.
- Jag betalades nästan 15 Euro för denna service så tryck på alla knappar som du kommer åt.
-Ja,ja men sa de inte NÄR paketet skulle vara framme på Rue des Acacias ?
- Nej. Jo de sa noll dagar. Men det är en omöjlighet.
Vem skulle kamma noll i denna omgång ?
Jag hade fyllt i beställningssedeln efter punkt och prickar. Exakta mått var inskrivna. Två stycken var beställda. Färgen ljus med lite eller rättare sagt många små fina rynkor. Lite lyx hade jag lagt till. Tillbehören med dekorationskanten skulle vara knallröd och en smula längre än standardutförandet. Men inte allt för mycket. De måste kunna hantera vardagsbestyren på ett snabbt och effektivt sätt.
Jag hade i förra veckan varit på banken i Perpignan och gjort en störtdykning i mitt sparkapital. Skulle beställningen kunna realisera mina önskningar ?
Finns det ångerrätt ?Kan jag öppna paketet och använda dem tillsammans med herr D:s nyckel och ändå skicka dem tillbaka ?
Var är bruksanvisningen ?
Här ligger den. Sätt in nyckeln i herr D.
Tryck på enter och handlingsprogrammets valmöjligheter kommer upp på skaärmen.
Välj en aktivitet t.ex putsa fönster.
Markera linjen och tryck enter.
De två händerna har löst uppgiften inom 30 minuter.
Slå av skärmen och ta ut nyckeln.
Full returrätt inom 8 dagar om Du inte är nöjd med varan
Pling ,Pling
Brevbäraren har kommit.
måndag 2 mars 2009
utmaning 61 2 mars det första intrycket
Det första intrycket.
Är på jakt efter en vikarierande borgmästaren i en liten fransk landsby. Har fått en beskrivning av sekreteraren på kommunkontoret var personen befinner sig. Mina språkkunskaper kommer till korta idag med alla dessa juridiska termer. Förstår inte helt vad det är som händer med mig idag.
Handen gör ödmjuka rörelser mot en nymålad blå trädörr. Hinner snabbt konstatera att även träluckorna har denna kraftiga blå färg som jag älskar. Ett gott tecken. Huset som jag står framför ligger längs med bygatan och här lyser trottoaren med sin frånvaro.
Det kommer ljud från andra sidan dörren
- Qui, je arrive
En rund kortväxt kvinna i 45 års åldern får sin dörr till att svinga sig inåt. Hon ser en aning frågande på mig.
Lite nervöst hasplar jag ur mig frågan om hon är den vikarierande borgmästaren.Får inget svar på min frågeställning. Istället gestikulerar hennes franska händer livligt och inbjudande för att få mig att kliva över tröskeln.
Stiger tveksamt in i entren. Har jag kommit rätt. Min nyfikenhet för mig längre och längre in i en äkta fransk bostad från 1800-talet. Ser mig sökande omkring och upptäcker franska gamla möbler . Kunde vara tagna direkt från ett museum.Det är nämligen det första riktiga hus jag har besökt med allt a la France. Vi har nu kommit fram till matplatsen där det sitter en äldre fransk gentleman.
Jag upprepar min fråga .
- No madame.
På bordet är det uppdukat för två personer men snabbt kommer där ytterligare en tallrik på bordet och vi äter en helt underbar fransk måltid med FEM rätter. Nu under middagen ställer de frågorna om varför det är så viktigt att fånga borgmästaren.
Det har gått mer än tio år sedan vänskapen med madame Pons inleddes och för varje år blir den allt starkare. Det har blivit till en av mina närmaste franska väninnor. En väninna som fortfarande utsrålar gästfrihet värme och hjälpsamhet.
Dessvärre visade det sig att byns borgmästare var den totala motsatsen men det är en annan historia
c`èst la vie
- je suis madame Pons
Är på jakt efter en vikarierande borgmästaren i en liten fransk landsby. Har fått en beskrivning av sekreteraren på kommunkontoret var personen befinner sig. Mina språkkunskaper kommer till korta idag med alla dessa juridiska termer. Förstår inte helt vad det är som händer med mig idag.
Handen gör ödmjuka rörelser mot en nymålad blå trädörr. Hinner snabbt konstatera att även träluckorna har denna kraftiga blå färg som jag älskar. Ett gott tecken. Huset som jag står framför ligger längs med bygatan och här lyser trottoaren med sin frånvaro.
Det kommer ljud från andra sidan dörren
- Qui, je arrive
En rund kortväxt kvinna i 45 års åldern får sin dörr till att svinga sig inåt. Hon ser en aning frågande på mig.
Lite nervöst hasplar jag ur mig frågan om hon är den vikarierande borgmästaren.Får inget svar på min frågeställning. Istället gestikulerar hennes franska händer livligt och inbjudande för att få mig att kliva över tröskeln.
Stiger tveksamt in i entren. Har jag kommit rätt. Min nyfikenhet för mig längre och längre in i en äkta fransk bostad från 1800-talet. Ser mig sökande omkring och upptäcker franska gamla möbler . Kunde vara tagna direkt från ett museum.Det är nämligen det första riktiga hus jag har besökt med allt a la France. Vi har nu kommit fram till matplatsen där det sitter en äldre fransk gentleman.
Jag upprepar min fråga .
- No madame.
På bordet är det uppdukat för två personer men snabbt kommer där ytterligare en tallrik på bordet och vi äter en helt underbar fransk måltid med FEM rätter. Nu under middagen ställer de frågorna om varför det är så viktigt att fånga borgmästaren.
Det har gått mer än tio år sedan vänskapen med madame Pons inleddes och för varje år blir den allt starkare. Det har blivit till en av mina närmaste franska väninnor. En väninna som fortfarande utsrålar gästfrihet värme och hjälpsamhet.
Dessvärre visade det sig att byns borgmästare var den totala motsatsen men det är en annan historia
c`èst la vie
- je suis madame Pons
söndag 1 mars 2009
UTMANING 60 DEN 1 MARS
Nu skall det lappas ihop
Alla dessa lösa trådar som skall lappas ihop till en enda lång livstråd. Tiden och lappen hade inte samklang i sin vardag. Tiden styrde över lappen som aldrig fick det utrymde som behövdes för att kunna skapa många små lappar till ett magnifikt täcke.
Tröttheten tog snart överhand. men några rader måste komma ner. Kändes som om hon lappade på allt just nu. Fixa lite här och fixa lite där. Fullt med gula små lappar på en vit kylskåpdörr .En tavla som aldrig tycktes bli mindre.
Du milde jag skall vara ute ur huset om 12 dagar. vart ? Golven skall målas liksom väggarna i köket. De sista minimala delarna av ett möblemang skulle ner i en källare.
Känns som om både huset och jag lappas ihop för att kunna hålla ett litet tag till. Men ingen av oss får egentligen den kvaliten vi verkligen vill ha. Lappningen sker med en lågprisbudget i livet.
Var trött på att lappa ihop. Vill ha det enhetligt . Långa raka rena livsytor och inget hopplock varken av saker eller känslor. Måste rensas upp både inne och utanför kroppen.
Det var dags att lägga en ny livsyta där skarvarna från lapparna inte syntes. Hur gör jag det ?
Var ärlig mot dig själv.
Alla dessa lösa trådar som skall lappas ihop till en enda lång livstråd. Tiden och lappen hade inte samklang i sin vardag. Tiden styrde över lappen som aldrig fick det utrymde som behövdes för att kunna skapa många små lappar till ett magnifikt täcke.
Tröttheten tog snart överhand. men några rader måste komma ner. Kändes som om hon lappade på allt just nu. Fixa lite här och fixa lite där. Fullt med gula små lappar på en vit kylskåpdörr .En tavla som aldrig tycktes bli mindre.
Du milde jag skall vara ute ur huset om 12 dagar. vart ? Golven skall målas liksom väggarna i köket. De sista minimala delarna av ett möblemang skulle ner i en källare.
Känns som om både huset och jag lappas ihop för att kunna hålla ett litet tag till. Men ingen av oss får egentligen den kvaliten vi verkligen vill ha. Lappningen sker med en lågprisbudget i livet.
Var trött på att lappa ihop. Vill ha det enhetligt . Långa raka rena livsytor och inget hopplock varken av saker eller känslor. Måste rensas upp både inne och utanför kroppen.
Det var dags att lägga en ny livsyta där skarvarna från lapparna inte syntes. Hur gör jag det ?
Var ärlig mot dig själv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
