fredag 6 februari 2009

SKRIVPUFF 37 NÅGON KÂNNER SIG EFTERLÄNGTAD



När jag är ute och går mina morgonrundor brukar terassdörren vara halvöppen. Men oftast är frukosten redan framdukad . Det är precis som om hon har suttit och väntat på ankomsten.

Drycken är upphälld i min illgröna mugg. Vad som serveras till är lite skiftande beroende på hennes humör,vädret och ekonomin.

Men även de dagar jag anar att det inte finns så många euros i börsen finns det alltid en bit baguette.

Jag har nämligen ett trick eller ett tillväga gångssätt som hon absolut inte kan motstå.Jag går sakta och lugnt fram till bordet där hon sitter och intar sin frukost. Sätter mig stilla vid sidan om henne eller rättare sagt mitt emot . Jag måste vara helt tyst nu. Nästa fas skall inledas.
Mina bruna ögon skall i drift.
Jag vet att hon är svag för mig även om mitt hår har sett sina mest glansfulla dagar. Lite grått har sprängts in mellan den mellanbruna färgen.

Nu ser jag henne djupt in i ögonen. Sitter helt stilla och låter mina triumfkort arbeta för mig. Jag sitter länge. Ja,faktiskt så länge att en handling kommer till stånd. Det vet jag att det gör.

Hennes brunbrända hand har lyft morgonbaguetten som är fylld med en härlig cantal ost. När baguetten nästan har nått sitt mål med högerhanden då agerar dess motsatta sida och långsamt dras baguetten bort från sin slutdestination.

Nu agerar händerna i samklang. Brödet delas och halva delen kommersnart att ligga på min tallrik , terassgolvet.

Jag vet att jag är lika efterlängtad vid varje besök. Hennes längtan och kärlek till mig strålar ur hennes ögon . Det är en kvinna som följer sina känslor.

Du skall inte berätta för henne att jag vet . Men jag har hört att mitt smeknamn är Jack den franske älskaren

torsdag 5 februari 2009

canigou

Posted by Picasa
SKRIVPUFF UTMANING SKRIV EN TEXT TILL DE GRÖNA SKYLTARNA



Grönt betyder körklar. Lägg in ettans växel.Släpp frikopplingen och pressa försiktigt ner pgaspedalen. Vips har livets resa inletts.
Men resan hade startat med söndagsmorgonens grå och lite trista färgskala. Det hade varit nödvändigt med flera morgonkoppar av nybgyggt kaffe för att överhuvudtaget kunna märka att hjärnkontoret tog sig in på någon av vägarna.

Baguetterna från igår lyste med sin frånvaro. Nödlösningen fick göra sitt inträde på söndagsvägen. Knäckebröd vilket egentligen inte var något dåligt val.

Jag måste hitta en väg ut ur den grå och oinspirerande morgonstunden.

Tar vägen nerför berget och kommer till den nybyggda rondellen. Förvirringen gör sig gällande med omedelbar verkan. Alla dessa franska vägskyltar. Tycker alltid att de står på fel sida av vägen.
OH,nu fann jag den rätta vägen och bilen är ter ute och rullar på sin vanliga trygga asfalt.

Motorn spinner behagligt. Nästan som Marises katt som ibland kommer på besök. I bakgrunden hörs Charles Aznavour finna sin väg bland tonerna.

Vart skall jag ta vägen ? Så långt kom jag aldrig i planeringen medan kaffet invaderade halsen.

Vad var det nu Marise hade sagt igår kväll vid middagen ?

St Pla de Cort har en trevlig restaurang som ligger längs med huvudgatan i byn.

- Du kan absolut inte missa den.

Här kommer så skylten in till byn och bilen glider sakta in på byvägen.

Men vart har restauranten tagit vägen ?
Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

onsdag 4 februari 2009

Skrivpuff utmaning 34 GRIP CHANSEN



CARPE DIEM


Fånga dagen.Varje dag ger nya chanser att välja i livets utbudskatalog. Det var Ayshas mantra

Broderns väska stod packad i hallen och var klar att bäras in i bilen. Han skulle resa till huvudstaden för att prova lyckan. En farbror hade lovat honom arbete en skobutik.

Igår under middagen hade Aysha på nytt frågat sin pappa om inte hon kunde få följa med brodern till storstaden.

- Nej du ska stanna hemma och passa dina småsyskon.

Bitterheten lade sig som en ridå mellan far och dotter.

- Men du kan få följa med till båten och ta farväl av din bror imorgon

Först ville hon skrika ut sin vrede.Men istället stramades läpparna hårt ihop till ett linjärt streck.

Nu var det dags. Solen startade att ta över nattens mörker. De tre familjemedlemmarna reste i en gammal sliten opel Tystnad var total ända in till hamnen. Var och en satt i sina egna tankar.

Hur kan jag komma med till huvudstaden tänker Aysha. Omöjligt. Ingen biljett. Men trots de negativa tankarna hade hon tagit med sig sina sparade pengar

Den stora vita båten låg och guppade längs kajkanten. Sjömännen gick fram och tillbaka på båtdäcket . De förberädde sig för att ge sig av på havet.

Far och son tog ett gripande avsked av varandra.Dock utan tårar.De var män. Brodern var den siste av resenärerna som gick ombord på fartyget. Sjömännen började hala in landgången.
Aysha är vig. Som skjuten ur en kanon hoppar hon ombord på båten som nu sakta har påbörjat sin resa ut ur hamnen.

Pappan står ensam kvar på kajkanten och gestikulerar vilt att dottern skall komma tillbaka.

Men säger Aysha till barbarnen som sitter runt omkring henne i syateljen

- Jag visste att detta var den enda chansen jag skulle få för att kunna skapa mig ett eget liv. Den skulle aldrig komma tillbaka igen.
- Så grip chansen när den kommer barn. Tänk på mig. Jag tog chansen och fick ett fantastiskt liv i min syatelje istället för att stanna på gården och passa mina småsyskon

måndag 2 februari 2009

Skrivpuff utmaning 33
JAG HAR TAPPAT BORT TIDEN.


Var finns tiden ? Jag har tappat bort den. Eller är det så att tiden inte längre vill vara min vän.
Var är du ? Varför springer du så fort ifrån mig ? Tidens ben är så långa och mina ben tycks krympa dag för dag.
Tankarna för en ständig dialog med tiden. Ibland verkar det som om de två är mycket goda vänner och då bara flyter det hela fram Men vissa dagar är de på krigs stigen antingen mot mig eller varandra. Oftast är det tiden jag tappar bort. Den bara försvinner och jag kan absolut inte redogöra varken för mig själv eller någon annan hur det gick till.
Hur kan du acceptera detta vrålar tanken till mig ?
Det gör jag inte. Tiden ,går bara inte att kontrollera. Den är för kort och den spelar mig spratt gång efter gång.

Jag gör ett nytt försök imorgon för att hålla fast i tiden och kunna använda den konstruktivt för mina tankar.
?

söndag 1 februari 2009

Skrivpuff utmaning 32 LJUSET OCH DESS PÅVERKAN.


Kvällen hade blivit sen i goda vänners sällskap. Men morgonen var desto ljusare Den vita fina sanden på Balka strand utanför sovrumsfönstret hade sin vän med till morgonhälsning. Ôstersjön med vita vågskumskammar hälsade morgonen välkommen.

Vinden kom från nordöst och vällde in med full styrka mot det stora fönstret ut mot havet. Vita snöflingor lekte ta fatt i vinden.

Hon kröp längre ner under de ljusa lakanen . Solens första strålar började leta sig in i det lilla rummet. Ljuset gav energi till trötta och slitna vintertankar. Plötsligt kom gårdagens bild framför hennes ögon. De vackra gula vintergäcken med vita snöflingor i en cirkel runt omkring sig i rabatten utanför huset. Våren är kommen och med den ljuset och kraften att fortsätta livets omtumlande resa mellan ljus och mörker.