onsdag 24 april 2013

Nakenhet

Det fanns ingen tvekan.Naket låg sanningen på bordet. En het önskan om att kunna få bort känslan av uppgivenhet.

Allt hade gått fel denna vinter trots att snön hade lyst med sin frånvaro. Kunde något ha gjorts annorlunda ?

Deras sista samtal utanför kyrkan St Marie lördagen den 7 april hade varit finalen på ett långt lidande.
Hans ständiga oro för att inte lyckas i livet .Inte vara tillräcklig hade givit enorma konsekvenbser för henne.
Väninnorna tog avstånd ville inte vara nära en person som hela tiden måste vara i centrum. Rädslan skapade ett besser wisser syndrom hos honom.Osäkerheten gjorde att hans ideer var de enda riktiga i hela Europa:

Men på kyrkbacken hade några ord för mycket halkat ur hans vindrickande hals.

-  Tänk dig för vad du säger. Jag lägger märke till varje ord: Mitt franska språk är perfekt.

I sitt huvud tänkte hon.Hur kan det vara det när du har svåra läs och skrivproblem.
Men inte ett ljud kom över de spända läpparna.Bestämde sig för att göra ett avslut och låta allt elände rinna ut på rue de Arago.

- Du måste vara mycket trött,upprepade han med jämna mellanrum.

Ur ögonvrån såg hon sin väninna Ursula komma gående på andra sidag gatan.
Kom ihåg väninnans varningar.Bli inte ovän med honom.

- Jag tror att det är bäst att du funderar på vad du verkligen vill. Det är inte i Perpignan som svaret ligger.

Reser på lördag till Sturup och förväntar mig att lösningen är klar efter detta. Svårt att hålla känslobalansen i styr. Måtte han göra verklighet av hotet att flytta. NU. inte om flera månader.

onsdag 22 juni 2011

SEVÄRDHET

Molnen drar ihops sig.Är ett regn pâ ingâende ? Det fâr vi verkligen inte hoppas. Ikväll är det dags för en sevärdhet som är en urgamma lsed inte enbart i .................................


Elden tänds pâ det heliga berget Canigou i franska katalonien . Ungdomar frân bâda sidor om Pyreneerna samlas pâ toppen och fâr till slut sina facklortända av den heliga elden; Elden symboliserar ocksâ vänskapen mellan de tvâ länderna
;
Pâ var sin sida om berget löper ungdomarna med brinnande facklorna heliga och tänder bâlen i landsbyarna pâ vägen ner mot Perpignan.

Kan denna tradition ha nâgot att göra med vikingarna;Det finns nämligen flera spâr av dem här i trakten.
Den sista anhalten för flamman är att tända bâlet i Perpignan.Här blir det fest och glamm.

När elden brunnit ut förvaras fackellampan inne i borge till nästa âr dâ det âr dags att pâ nytt bestiga Canigou 2785m föra att tända facklorna igen.

En sevärdhet som tydligen finns i flera länder fast pâ olika sâtt.

söndag 19 juni 2011

RUTIGT

Det var sommar.Solen kom pâ besök denna söndag eftermiddag.
Ett runt vitmâlat trädgârdsbord stod pâ ett avbränt gräs. 6 stolar var parata att ta emot de besökande.
Härligt att de äntligen fick tid att samlas.Dagen till ära hade hon plockat fram den blâ och grönrutiga duken frân linneskâpet.
Undrade i sitt stilla sinne om de kom ihâg ruten . Kunde rutorna även efter nästan 30 âr komma att leda dem genom gjädjetârar och glädjeskratt ?
Var och en av de fem hade haft sin egen favorit ruta.Hade livet ¨ndrat deras val av ruta.Kanske var den bortsorterad av nâgot annat. Vem vet eventuellt ersatts av ett lângrandigt streck.
4 bildâck frân fiaten yrde upp ett damm pâ grusvägen allt medans de skrek ut vi är här .
Rutorna var tillbaka.

lördag 18 juni 2011

TRAGEDI

Tragedi var ett starkt ord att sâtta pâ pränt.Kände sig frestad att använda ordet pâ det gula brevpappret som lâg och fladdrade pâ ett avnött skrivbord.

Var der verkligen nâgon som fortfarande skrev ? Kunde man köpa frimärke ? Existerade posten ?
Mânga tankar försökte ta bort uppdraget frân att skriva de uppslitande raderna pâ pappret som slutligen var tänkt att hamna pâ mannens bröstkorg.

Allt hade varit sâ lângt frân tragedi nâgon kunde ¨tänka sig. Livet lekte.De var unga hopfyllda om att skapa just sitt eget paradis.

En natt i mânljus hade tragedin trätt in pâ livets scen och tagit huvudrollen ifrân henne. Det hade inte hjälpt att klaga till motspelaren.Han vägrade att komma fram pâ scenen. Men hon hade sett nog i ett spanskt mânljus.Hans kniv hade lungt och rytmiskt skurit djupa skâror i kroppen som lâg orörlig pâ stenterassen.

Varför ha dâligt samvete .Han var värd denna upplevelse för att själv kunna förstâ den verkliga innebörden av ordet tragedi.

Lângsamt och begrundade började hon föra pennan med lugna rörelser över det tomma pappret.

Tragikens resa har nâtt sitt mâl.Inte ens du kunde fly undan trots alla..........................

En hotfull knackning pâ ytterdörren gjorde att sista bokstaven bara blev halv.Skulle hon bara kunna utföra tragiken till hälften ?

torsdag 16 juni 2011

FRUKT 16 juni

Skinnet var mjukt när fingertopparna lângsamt drogs över ytan.

Morgon TV pratade i vâldsam fart med blandat innehâll.Precis som en fruktsallad.

Idag avrättade de en rund frodig individ.Fullständigt avskalad lâg den pâ bänken och kniven skar tunna skivor .Sedan kom bâlet.Ett riktigt häxbâl.
De tunna skivorna hamnade i den brinnande stekpannan med smör. Fruktkroppen vändes för att kunna fâ flammorna pâ bâda sidorna.Det tog inte mânga minuter innan avrättning var till enda.Likt en trofe ringlades den välsmakande honungen frân munkarnas kloster i Cuxa.
Voila Stekt mango med honung.

onsdag 15 juni 2011

FLÄCKIGT

- Varför skrevs brevet aldrig ?

- Varför togs inte ansvar ?

- Varför tog lögnerna överhand ?

Tre enkla frâgor som kunde göras till en sjö av obesvarade frâgor. Handstilen var spretig och sirlig men orden var noggrant nedpräntade pâ ett fläckigt papper i en skinnbunden brun dagbok frân slutet av 1800 talet.

Hade egentliga inte alla personer smâ fläckar av dâligt samvete?Han hade faktiskt just nu en fläck av obehag med den gamla dagboken frân mormodens vind som han höll i ett stenhârt grepp i sin fladdrande hand.

En aning nervöst kom de smala fingrarna att vânda blad i en bok som hade mânga flâckar pâ sina sidor.
Kanske fanns det ocksâ nâgon som hade en stor fläck pâ sitt samvete?

Var Matilda verkligen hans mormor eller talade ryktena sant i den lilla landsbyn utanför Vinslöv ?

tisdag 14 juni 2011

befria 14 juni 2011

Motorvägen ligger öppen och rak.Asfalten bär tankarnas färg. Den stâr i skarp kontrast försommarens blâ himmel.
Vid varje betalstation blev bâde bilen och en väldimensionerad kropp befriad frân vissa delar av ett tungt bagage.

Skulle det överhuvudtaget finnas nâgot kvar i kofferten när destination var till enda ?

Slutstationen var det ögonblick när den stora befrielsen skulle kunna infinna sig eller var det kanske sâ att det uppstod ännu mera barriärer.

Biltutans vrâl öppnade hâlet in i rädslans allra innersta kyffe.
Yrvaket vidgades gröna ögon likt en grönskande oas omgärdad av svart asfalt som var beströdd med bilar till höger och vänster om hennes grâ renault ârsmodell 1998.

I ren reflex vreds läderratten om till att lâta däcken nâ den högra delen av filen.
Likt en dröm befriades de mörka asfalerade tankarna när solens hetta nâdde ett bekymrat ansikte.